My perfect life! - Kapitel 45

När vi vaknade upp var klockan halv tio. Vi skyndade oss att äta frukost och göra oss iordning, sedan åkte vi till lokalen där festen skulle hållas ikväll. Jag delade ut olika uppgifter till alla. Harry och Louis fick åka och handla chips, läsk och allt möjligt. Zayn fick fixa med ljudanläggningen, dels till scenen och sedan fixa en spellista med blandade låtar som vi kunde spela under kvällen. Niall och Liams uppdrag blev att hämta alla bord och stolar och sådant som vi hade hyrt, och mitt egna jobb var att göra det fint i lokalen. Vi alla slet hårt med våra sysslor, efter ungefär 2 timmar kom Louis och Harry tillbaka med jättemånga matkassar. De hade även köpt med lunch till oss alla. Så vi tog en liten paus och åt lite. Sedan övade jag och Harry igenom vår låt några gånger och killarna övade på några. 
 
Klockan var nu halv 6, en del folk hade redan kommit och klockan 6 skulle Mia komma med Sara. Vi hade klätt upp oss lite, jag hade på mig en rosa axelbandslös klänning och killarna hade skjortor i olika färger. Jag stod och fixade med det sista när jag kände ett par armar slingra sig runt mig bakifrån. 
- "You have done a great job tonight, this place looks amazing. If Sara wont forgive you she isn´t worth you." Sa Harry till mig. Jag vände mig om och tittade rakt in i hans vackra ögon. 
- "Thank you. Hopefully she will forgive me." Sedan ställde jag mig på tå och kysste honom. 
- "So I was thinking, when Sara arrives, we hide and let all the other people supprise her first. And then I go on stage and say some words, and then you and the boys come and sing? Does that sound good?"
- "Sounds awesome. But when do you want to sing our song?"
- "I don´t really know, maybe a bit later."
- "Okay, tell me when ever you are ready." Jag log mot Harry och kramade sedan om honom hårt. 
- "Thank you for doing this for me. It means a lot! I love you!"
- "Well I know that Sara means a lot to you, so I want to help you. I love you too Frida." Nu var det bara en kvart kvar tills Sara skulle komma. De flesta av gästerna var här nu och väntade spänt på Sara. Jag tog med mig killarna och gick upp på scenen. 
- "Hej allihoppa. Tack så sjukt mycket för att ni alla kunde komma. Det betyder otroligt mycket för mig. Innan Sara kommer vill jag bara passa på att presentera er för 5 underbara killar som ni nog redan vet vilka det är. Men i alla fall, det här är One Direction." Alla skrek och applåderade. 
- "Hello girls and boys, how´s it going?" Skrek Liam. Tjejerna skrek som galningar medan killarna bara applåderade. "So we are going to sing to you. But not now. We´ll do it when Sara has arrived. Well, we just wanted to say hi, so we´ll see you again soon." Liam gav tillbaka mikrofonen till mig och jag berättade hur överaskningen skulle gå till. När jag var klar var det endast 10 minuter kvar tills Sara skulle komma. Precis när vi skulle gå av scenen tittade jag bort mot dörren och såg jag Lisa, Philip, Jonathan och Axel komma in i lokalen (gamla kompisarna i Sverige för er som inte kommer ihåg.) Jag gick mot dem och när Lisa fick syn på mig sprang hon fram och kramade mig. 
- "Fridaaaa, jag har saknat dig så mycket!"
- "Lisaaaaa, jag har saknat dig med! Förlåt för att jag inte har hört av mig eller nåt, jag har haft så fullt upp, men jag vet att ja borde ha ringt dig."
- "Det är lugnt, jag hade ju också kunnat ringa. Men ingen av oss gjorde det, så det är lika mycket mitt fel." Sedan kramade även killarna om mig. 
- "Åååh vad jag har saknat er killar."
- "äsch, det tror jag knappast. Du har ju roligare killar att hänga med nu." Sa Philip. 
- "Sluta säg inte så, jag har visst saknat er."
- "Jaja, även om vi inte riktigt tror på det där så har i alla fall vi saknat dig." Sa Jonathan och log mot mig. 
- "Så var har du dina nya killar då?" Frågade Axel. 
- "Ehm de är bakom scenen och gömmer sig. De ska uppträda när Sara har kommit. Men ni ska få träffa dem sen, jag lovar. Jag måste gå bak till dem nu. Ska lixom överraska Sara efter att ni har gjort det." 
- "aha, men vi ses senare då." Jag nickade och gick bakom scenen till Harry och gänget, precis när jag hade kommit hörde jag någon skrika: 
- "DE KOMMER NU, VAR TYSTA ALLIHOPA!" Sedan blev det alldeles tyst i lokalen. En dörr öppnades och alla skrek, tutade och applåderade. Ungefär 5 minuter senare tyckte jag att Sara hade fått återhämta sig och hälsa tillräckligt. Så jag gick upp på scenen och tog tag i mikrofonen. 
- "Grattis i efterskott Sara!" Sa jag och tittade på henne. Hon tittade förvånat på mig, men hon såg inte särskilt glad ut. 
- "Jag vet att du är arg på mig. Och jag vet att jag gjorde fel som inte hörde av mig, men vet du vad? Du har faktiskt också en telefon, så du kunde också ha hört av dig. Du kanske har märkt att jag har skickat ett sms om dagen ända sedan du sa att vi inte var bästa vänner längre, och jag tänker fortsätta ända tills du blir min vän igen. och även då kommer jag forstätta. För mig är du fortfarande min bästa vän, och det kommer du alltid att vara. Jag har egentligen ingenting att säga om varför jag inte hörde av mig, förutom att jag helt enkelt glömde bort. Men jag ångrar det rejält, jag skulle verkligen göra allt för att få tillbaka dig igen. Du betyder otroligt mycket för mig Sara. Jag älskar dig och kommer alltid att göra det." Sara stod kvar utan att röra en min. Jag var nära på att börja gråta när Harry kom upp och räddade mig. Han tog mikrofonen från mig och började prata. 
- "Hello Sara, I´m Harry but you probablly already know that. The day that you called Frida was the day before we were going on tour. We were all at Fridas house when you called. She got very excited and went to her room to talk to you. And then, an hour later she was still in her room. I went there to see what was going on. I found her crying on her bed. I asked what was wrong and she told me that she was a terrible person. She cryed a lot and thougt that you would never forgive her. But then she came up with the idea to have a suprise-party for you. We were supposed to be here in Sweden when it was your bithday, but the tour got delayed because of an accident. So we are here now instead. Frida has fixed all of this just for you. Can´t you see that you mean a lot to her? She didn´t know if this was enough to get you to forgive her and she was really worried. So what do you say Sara? Can you forgive her?" Sara log lite. Sedan började hon gå mot scenen. Jag tittade mot Harry och log och viskade ett tack. Sedan gick jag för att möta Sara, vi möttes i en kram och log stort mot varandra. 
- "Jag är så ledsen Sara. Förlåt mig."
- "Nej förlåt mig, jag överreagerade. Jag hade ju också kunnat ringa. Förlåt." 
- "Vänner?" Frågade jag. 
- "Bästa vänner!" Svarade Sara och kramade om mig hårt. "Harry är en riktigt fin kille, honom ska du nog hålla hårt i."
- "Ja det är han. Och du är en fin tjej, dig ska jag också hålla hårt i." Introt till What makes you beautiful började spelas och vi tittade upp mot scenen. Nu stod alla killarna där redo för att sjunga. Jag tittade på Harry och log stort. Han tittade tillbaka på mig och log ännu större. Sara la armen om mig och vi började sjunga med. När låten var slut vände sig Sara mot mig och sa: 
- "Gjorde du verkligen allt detta själv och bara för mig?"
- "Njaa, jag fick lite hjälp av killarna. Men japp, bara för dig, min bästa vän."
- "Åååh, du är så underbar. Jag älskar dig Frida!"
- "Jag älskar dig med Sara!" Killarna började sjunga på Gotta be you och nu kom även Lisa, Mia, Jonathan, Philip och Axel fram till oss. Jag kramade om dem alla och sedan stod vi och bara diggade till musiken. När den låten var slut tackade killarna för sig och gick av scenen och ner till oss. De hälsade på alla och sedan började vi dansa. Jag la armarna runt Harry och han böjde sig ner och kysste mig. Jag tittade bort mot Sara och såg henne mer armarna kring Jonathan, även han böjde sig ner och kysste Sara. Jag tittade förvånat på dem och Sara tittade på mig och log. 
- "I think I´m ready to perform now!" Sa jag till Harry. Han tittade på mig och log. Sedan gick vi bakom scenen, tog fram Nialls gitarr som jag skulle låna och gick upp på scenen. Där stod det två stolar så vi satte oss på varsin och tog varsin mikrofon. 
- "Could we get everyones detention please?" Sa Harry. Alla tystnade och tittade upp på oss. Sara stod bredvid Jonathan och han hade sin arm runt henne. Hon tittade shockat på mig, hon hade aldrig hört mig sjunga för jag var rätt så blyg med att sjunga inför människor. Men nu skulle jag sjunga inför alla mina vänner, alla de som jag älskade, då kändes det tryggt. 
- "So this is a song that we have written together. Hope you like it." Sa Harry. Han tittade på mig och log. Jag började spela på gitarren och sedan stämde hans vackra röst in. 
- "1, 2, 1, 2, 3, 4 Give me more lovin' than I´ve ever had..." 
 
Sedan var det min tur att börja sjunga. Jag sjöng min vers och det gick riktigt bra. Hela låten gick jättebra. Alla applåderade och visslade och skrek som galnigar. Jag och Harry bara log. 
- "Thank you so much." Sa Harry. Sedan tog han min hand och vi gick av scenen. "You were awesome babe" Sedan kysste han mig lätt på läpparna. 
- "You too my love." Sa jag efter kyssen och log stort mot honom. Vi gick hand i hand ut till alla andra. Sara sprang fram och kramade om mig. 
- "Åh herregud vad du var duktigt!" 
- "Tack Sara!" Jag kramade henne hårt tillbaka. Sedan kramade jag om Louis, Zayn, Liam, Niall, Lisa, Mia, Jonatha, Philip och Axel. De alla sa att jag hade varit sjukt duktig och jag kunde inte göra annat än att le. Musiken i högtalarna sattes igång och vi började dansa. Jag var hur lycklig som helst. Det var här jag ville vara. Jag hade underbara vänner, en underbar pojkvän och en underbar familj som väntade på mig i London. Just nu var allting verkligen perfekt. Gladare än så här var det nästan omöjligt att bli, jag är världens lyckligaste tjej. 
- "This is my perfect life, you are my perfect life!" Sa jag till Harry och kysste honom på läpparna. 

The end! Tralalalalalaaaaaa! Nu var det slut, hoppas ni gillade slutet! Jag ville lixom inte att allt ska sluta med att de gifter sig och får barn. För oftast så gifter man sig inte med killen man är ihop med när man är 17 år.
 
Imorgon åker jag till Öland, är borta i en vecka. Men sedan ska jag vara hemma och jobba i 5 veckor, så då kanske jag börjar på en ny novell. Jag får se, har inte riktigt bestämt mig ännu. Ha en grym sommar allihopa! Och tack för de underbart fina kommentarerna jag har fått under denna novell! Tack kära läsare som har läst min novell, det har betytt mycket för mig! :D <3 

My perfect life! - Kapitel 44

Jag vaknade tätt intill Harry med ett leende på läpparna. Igår kväll hade varit en kväll jag aldrig någonsin skulle glömma, och det hade varit en av de bästa kvällarna i mitt liv. Jag låg kvar nära Harry och bara tänkte. Ungefär en halvtimme senare vaknade han. Han tittade på mig och log stort innan våra läppar möttes. 
- "Last night was amazing!" Sa han till mig. 
- "Yeah it really was. I´ll never forget about it. You are so sweet Harry!" 
- "Not sweeter than you my love." Jag log stort och vi kysstes igen. 
- "Should we go up now? The breakfast is soon closing I think." Sa Harry. Jag tittade på klockan och såg att den snart var halv 11. Jag nickade och vi gick upp för att klä på oss. Jag fixade även till håret lite. Sedan gick vi hand i hand ner till frukost rummet där de andra killarna redan satt och åt. Vi sa snabbt godmorgon och gick sedan för att hämta frukost. Vi plockade på oss allt möjligt gott. Medan jag stod och väntade på mitt te gick Harry och satte sig med killarna. När jag började gå mot bordet hörde jag Louis säga: 
- "You look happy today Harry. Did something speciall happen last night?" Och blinkade mot Harry. Jag tittade på Harry för att se hur han reagerade. Han var helt röd om kinderna och tittade ner på sin mat. 
- "You did it, you totally did it!" Nästan skrek Louis ut. Jag var nästan framme vid bordet men stelnade nu till där jag stod. Shit vad pinsamt, hur kunde de se att jag och Harry hade haft sex igår? Jag blev röd som en tomat i ansiktet och tittade mot killarna. Efter ett tag märkte Louis att jag stod där. 
- "So, was he any good?" Sa han till mig. 
- "Oh shut up Louis, can we just eat here?" Sa Harry och tittade generat upp från sin mat. Jag samlade på mig lite mod och sa sedan till Louis:
- "Actually yes, he was awesome. Thank you for asking." Killarna vände alla sina blickar mot mig och stirrade. Alla såg ut som "Sa hon verkligen nyss det där?...." Efter några sekunder började Niall skratta och vi andra hängde snabbt på. Jag tog de sista kliven mot bordet och satte mig ner bredvid Harry. Han vred huvudet mot mig och pussade mig lätt på kinden och viskade i mitt öra: 
- "You were amazing too my love." Jag log generat mot honom och började sedan äta min frukost. Stämmningen vid frukosten var lite stel, alla satt tysta och bara åt. Blickar sändes lite överallt på alla och till slut brast jag ut i gapskratt och kunde inte sluta. Killarna tittade på mig som frågetecken men jag skrattade för mycket för att kunna säga någonting. När jag hade lugnat ner mig orkade jag inte förklara så jag sa bara att jag kan få random skrattatacker ibland och att de ändå inte skulle tycka att det var nåt kul. 
 
När vi hade ätit upp gick vi för att packa våra saker och fixa iordning oss. Sedan åkte vi till arenan, vi skulle sedan åka direkt därifrån till flygplatsen så vi var tvugna att packa allt innan. Framme vid arenan fick vi backstage passen och killarna började öva direkt. Jag tittade på och log stort. Lika duktiga som vanligt var de. När de hade paus var Niall hungrig, så vi gick till ett mcdonals som låg i närheten och åt lite. Eller ja, Niall åt mycket men vi andra åt lite. Sedan gick vi tillbaka till arenan för de var tvugna att öva ännu mera. Jag orkade inte titta på så jag gick in till deras omklädningsrum och passade på att ringa mamma och pappa. Jag slog in nummret och efter några signaler hörde jag Alice: 
- "Hej det är Alice."
- "Hej gumman. Det är jag, Frida."
- "Fridaaaaa, jag saknar dig! Kommer du hem snart?"
- "Jag saknar dig med sötis. Nej inte riktigt ännu, om tre veckor tror jag."
- "Men åååh, det är ju jättelänge!"
- "Jag vet, men tiden kommer gå snabbt. Jag lovar dig det. Så hur har du det i London då? Har du gjort något kul?"
- "Ja, jag och mamma var i parken igår och där träffade jag en tjej i min ålder. Vi ska leka igen imorgon."
- "Ååh va roligt. Henne måste jag få träffa när jag kommer hem. Men du, är mamma där? 
- "Ja, vill du prata med henne?"
- "Ja gärna, men du får ha det så bra gumman, vi hörs snart igen."
- "Okej, detsamma. Hälsa Louis från mig, och de andra med. Hejdå, här kommer mamma."
- "Heeej älskling, hur har ni det? Är killarna snälla mot dit? Har flygresorna gått bra? I vilket land är ni nu? Har ni varit i Sverige ännu? Vi saknar dig här hemma."
- "Mamma, ta det lugnt. Ja vi har det jättebra, vädret är helt underbart och lika så killarna. Såklart är de snälla mot mig. Flygresorna har gått jättebra, just nu är vi i Italien, men ikväll efter konserten flyger vi till Sverige. Jag saknar er med. Hur har ni det hemma då?"
- "Ååååh, vilken tur! Låter som att ni har det underbart. Vi har det bra här, men det känns lite tomt utan dig. Ja Alice har fått en ny kompis, men det berättade väl hon såklart? Vi har varit på en strand några dagar, shoppat lite och bara tagit det lugnt. Det har regnat lite grann också, men inte så mycket.Vad har ni gjort då?"
- "Ja hon sa det, kul för henne. Låter härligt! I Spanien var vi på en fotbollsmatch, det var jättekul. Sen var jag ute och shoppade med Louis, jag köpte en fin tröja och ett par converse till Harry och hjälpte Louis att hitta något till sin tjej Eleanor. Och det mest romantiska av allt, igår kom vi till Venedig. och på kvällen tog Harry mig på en dejt. Vi åt på en fin restaurang nära vattnet och sedan åkte vi sådan där gondol i kanalerna. Det var hur mysigt som helst."
- "Åhh, du verkar ha det hur kul som helst. Åååh Harry, han är så himla gullig han."
- "Jaa, men du skulle jag snabbt kunna få prata med pappa? jag måste snart lägga på."
- "Ja självklart gumman. Saknar dig massor, vi ses om några veckor! Hälsa killarna. Älskar dig, puss!"
- "Saknar dig med, ja det gör vi! Älskar dig med! Puss."
- "Hello my darling" Sa pappa. Sedan berättade jag ungefär allt jag hade sagt till mamma för honom också. Killarna kom in genom dörren och tittade på mig. 
- "Sorry dad but I have to go now. See you soon. Love you. Bye."
- "Good bye sweetie, love you too." Sedan la vi på. Harry kom fram till mig och kramade om mig. 
- "Was it your family?" Frågade han mig. 
- "Yes it was, I was just calling to see how things were with them."
- "Okay, so how was it with them then?"
- "Everything was great. Alice had made a new friend."
- "Wow that´s great." 
- "Yepp, and oh, they all says hi to you guys. And Louis, Alice is greeting especially to you."
- "Aaw, little Alice. I miss her!" Sa Louis och log. 
- "I do too." Svarade jag och log tillbaka. Sedan satt vi bara och snackade innan det var dags för killarna att uppträda. 
 
När konserten var slut gav jag dem alla varisn kram och sa att de hade varit grymma. Sedan gick de för att byta om och sen åkte vi till flygplatsen. Väl på planet somnade alla snabbt och vaknade inte förrän vi var framme i Sverige. Vi åkte till hotellet för att sova lite, sedan skulle vi fixa allting inför överraskningsfesten som skulle vara ikväll. Ja nu var det ju en ny dag, det var en fredag. 

Jag har inte riktigt bestämt mig för om nästa ska bli det sista eller om det kommer ett till efter det. Får se sen när jag skriver nästa kapitel ;) Jag ska i alla fall skriva klart denna novell innan söndag. För då åker jag till Öland och kommer inte ha något internet. 

My perfect life! - Kapitel 43

Italien, Venedig, dit hade vi precis anlänt. Vi tog våra väskor, vinkade till oss en taxi och åkte till hotellet. Klockan var ungefär tre på eftermiddagen. Vi hade lämnat Spainen klockan 12. I Italien var vädret helt underbart, lika underbart som det hade varit i Spainen. Vi hade verkligen tur med vädret. Vi checkade in på hotellet, ställde våra väskor på rummet och gick över till Louis och Liams rum för att bara chilla. Här i Italien skulle vi bara vara tills imorgon kväll, eller ja natt. Flyget gick vidare till Sverige klockan 2 på natten imorgon efter konserten. Det var mest för att vi behövde tid till att fixa överraskningsfesten för Sara. Jag hade redan bokat en lokal och bjudit in en massa människor och bestämmt med Mia att hon skulle få Sara till lokalen klockan 8 på kvällen. Så vi behövde egenltigen bara köpa allt inför festen och snygga till lokalen. Men jag visste att det skulle krävas en hel dag, så därför hade jag bett Paul att se om vi kunde flyga till Sverige direkt efter konserten i Italien, och så snäll som Paul är så hade han fixat det. Ja efter lite övertalning från killarna också. Vi satt på hotellet och planerade lite inför festen. Killarna tyckte att jag och Harry skulle uppträda med vår låt där, och det tyckte jag lät bra. Bra att börja inför en hyfsat liten publik. Sen skulle killarna sjunga några låtar också. När vi hade suttit och snackat i ungefär 1 timme plingade min mobil till. Det var ett sms från Harry, som satt bredvid mig haha. "Beautiful you! Would you like to go on a date tonight in this wonderful town?" Jag tittade på Harry och log och nickade. Han sken upp i världens leende och pussade mig på kinden. Mobilen plingade till igen och det var från Harry igen. "Be ready at six. <3" Jag tittade på honom igen och log stort. Sedan tittade jag på klockan, oj jag var tvungen att vara klar om en och en halvtimme. Jag reste mig upp och sa att jag skulle gå in på vårt rum och att Harry fick förklara allt.

Harrys perspektiv:
- "We are going on a date." Sa jag och log stort när Frida hade gått ut genom dörren.
- "Ohh, how romantic. Are you taking her on a gondol ride?" Sa Louis. (För er som inte vet vad en gondol är: det är en sorts båt som man kan åka i kanalerna i Venedig. Det verkar så romantiskt.) 
- "Yepp, I was thinking about that."
- "Wooow, romatic Harry! Why aren´t you mine?" Sa Liam och skrattade. "I want to go on a gondol ride!" 
- "Haha, when you get a girlfriend you can ride with her. Please Liam can you go and get me some clothes? I don´t want to see Frida yet. I want it to be like home, I pick her up at our room six o´clock and see how beautiful she is then."
- "Aaw, you are so cute Harry. Does that mean I get to chose cloths? Woho!" Liam sprang ut genom dörren och jag bara skrattade. 
- "Is it okay if I borrow your shower?" Frågade jag Louis. 
- "Yeah, sure man. What´s mine is yours." Svarade Louis och skrattade. 
- "Aaw, Louis. That´s was really sweet of you." Jag gick fram och kramade om honom hårt och gav honom en puss på kinden. 
- "Eeuw Harry. Get away from me." Sa Louis och tittade äcklat på mig. Jag skrattade och gick vidare till badrummet.

Liams perspektiv:
Jag knackade på Fridas och Harrys dörr. Frida kom och öppnade iklädd i endast en handduk. 
- "Oops, I thought it would be Harry. Sorry."
- "Haha, it´s okay. I am just going to get some clothes to Harry. He doesn´t want to see you until six."
- "Aaw Harry. He is so sweet." Jag nickade och gick in i rummet och till Harrys resväska. Frida försvann in i badrummet för att byta om. Jag rotade runt bland Harrys kläder för att hitta de perfekta kläderna. Det slutade med att jag tog ett par chinos och en rutig skjorta. När jag hade stängt väskan igen kom Frida ut från badrummet i en jättefin vit klänning och håret hade hon lockat lite grann. 
- "Wow, you look beautiful. I´m sure Harry will melt when he sees you."
- "Thanks Liam. That´s sweet of you." Jag log mot Frida och hon log tillbaka. 
- "Well I probably should with the clothes to Harry. Have an awesome date."
- "Yeah, thank you." Frida log mot mig och jag gick ut genom dörren med Harrys kläder. Jag knackade på mitt och Louis rum. Niall öppnade. 
- "Hey man. Where is Harry?" 
- "Heey, he is in the bathroom. He just finished the shower." 
- "Great, I´ll just go and leave the clothes to him." Jag gick till badrummet och knackade på. Harry öppnade även han endast i en handduk. 
- "Here´s your clothes. Hope you like what I chose."
- "Yes it´s perfect. Thank you Liam"
- "Anytime Harry. And by the way, Frida is really pretty tonight. I think you are going to melt when you see her."
- "Aaw, can´t wait until the clock gets six. I have to get ready now. Thanks again Liam." Jag log mot honom och han stängde dörren. Jag satte mig i soffan med resten av killarna. 
- "So what should we do tonight? I don´t just want to hang out at the hotel."
- "Can´t we go to a club?" Sa Zayn. 
- "Yeeeeey, let´s do that." Sa Louis och Niall nickade ivrigt. Jag tvekade en stund men svarade sedan. 
- "Okey sure. But only if you promise me that you wont get so drunk that I have to help you all home just because I can´t drink that much." 
- "Okey dad. We promise." Svarade Niall. Vi bestämde oss för att först äta middag på hotellrummet, och sedan gå ut och hitta någon klubb. Badrumsdörren öppnades och ut kom Harry i kläderna som jag hade valt. 
- "Harry you look great." Sa Louis och log mot honom. Jag tittade på klockan och såg att den var lite över sex. 
- "Go and get your girl now Harry. I know she is waiting. Good luck tonight, have fun." Harry log mot oss, tog på sig sina skor och gick ut genom dörren.

Harrys perspektiv:
Jag knackade på dörren. Frida öppnade, hon var helt underbart vacker. 
- "Wow, you look so beautiful. I´m falling in love all over again." 
- "Aaw Harry. You look absolutley amazing too." Våra läppar möttes i en kyss. Sedan tog jag Fridas hand och vi gick, tog hissen ner och ut på gatan i vackra Venedig. Jag vinkade till oss en taxi och vi hoppade in. 
- "Where are we going?" Frågade Frida. 
- "You´ll see soon. It´s not a long ride there." jag sa adressen till chaförren och han började åka. 10 minuter senare var vi framme. jag betalade för taxin, tog Fridas hand och gick ur. Framför oss fanns nu en restaurang som låg precis vid vattnet. Det var några fans som hade tipsat mig om att den var bra. 
- "Wow, this is beautiful." Sa Frida. 
- "Yeah it really is." Vi gick hand i hand till kyparen. Mannen visade oss till ett bord utomhus nära vattnet. 

Vi beställde det vi ville ha och åt och pratade. Det var hur mysigt som helst. När vi hade ätit upp betalade jag och reste mig upp och tog tag i Fridas hand för att ta med mig henne till nästa ställe.  
- "Where are we going now?" Frågade Frida nyfiket.
- "You are so curious all the time, but okay I´ll say. We are going on one of those." Sa jag och pekade på gondolerna som stod "parkerade" vid en brygga alldeles nära restaurangen. 
- "Oh my god, are you kidding with me Harry? I have always wanted to do that. How did you know that?"
- "Well it´s like every girls dream, so it wasn´t so hard to figure out." 
- "Haha, you are so sweet Harry. I love you!"
- "Anyting for you my love. I love you too!" Jag böjde mig ner och kysste Frida lätt på munnen. Sedan gick vi de sista metrarna bort till gondolerna. 
- "Hello lovebirds. Would you like to go for a ride?" Sa en av männen som "körde" en gondol. 
- "Yes, we would love too." Sa jag och log mot mannen. 
- "Well hope on then." Sa han och pekade på sin gondol. Jag gick på först för att sedan kunna hjälpa Frida på. Frida satte sig vid kanten och jag satte mig tätt intill henne och höll om henne. Mannen började paddla och åkte in i stadens kanaler. 
- "Thank you Harry. It´s so beautiful here, and this is so romantic."
- "Just like you. Yeah it really is." Läpparna möttes i en kyss och sedan satt vi bara och njöt av färden.

Jag betalade mannen och vi klev av. Vi gick hand i hand tillbaka till hotellet och direkt in på vårt rum. När dörren var stängd tittade jag på Frida och log. Jag gick långsamt fram till henne och började kyssa henne intensivt på läpparna. Det övergick snabbt till hångel och vi förflyttade oss mot sängen. Frida la sig ner och jag la mig ovanpå henne. Jag kysste henne på halsen och hon började knäppa upp min skjorta. Jag hjälpte henne av med min skjorta och drog långsamt ner axelbanden på hennes klänning. Sedan drog jag ner klänningen längs hennes kropp tills den var av. Hon slet av mig min t-shirt och sedan mina byxor. Vi kysstes vildt överallt. Jag knäppte upp hennes bh. Jag kysste henne ner längs magen och nådde till slut troskanten. Jag stannade till. Tittade upp mot Frida. 
- "Are you sure you want to do this?" Frågade jag henne. 
- "Yes. I´m sure." Trosorna och kalsongerna åkte av och långsamt trängde jag mig in i henne.

Oj oj, här gick det hett till ;) Jag tror att det kommer bli ungefär 3 kapitel till, sen tar denna novell sluuuuut :P (det blev nåt knas med texten i början, men hoppas ni kan läsa det ändå :P)

My perfect life! - Kapitel 42

Harrys perspektiv:

- "Louis, what did the police say?"

- "They can´t help us. They have other things to do."

- "What?! Did you say who was missing? We need to find them."

- "Nope, I had no time. He just hang up on me."

- "Wow, what a rude police. But come on, let´s talk to Paul. Maybe he can help us." Vi gick alla upp och knackade på Pauls hotellrum. Vi berättade vad som hade hänt.

- "Go and stay in your room. What if someone is after all of you guys. We´ll find them, I promise." Sedan tog han upp mobilen och ringde ett samtal. Vi började gå mot våra rum, men endast för att sätta på oss lite varmare kläder. Vi brydde oss inte om vad Paul sa, vi var tvungna att hitta Zayn och Liam. Vi ville inte stå och titta på, vi ville hjälpa till. Vi gick ut på gatan igen och delade upp oss. Jag och Frida gick åt ena hållet medan Niall och Louis gick åt det andra. Det började bli mörkt och var inte särskilt mycket folk ute på stan. Vi gick runt och letade i två timmar utan att hitta ett ända spår av dem. Vi provade att ringa flera gånger men fick inget svar. Vi ringde upp Niall för att se om de hade hittat dem.

- "Hey Niall, how´s it going?"

- "We haven´t seen even a track of them. And you?"

- "Well we haven´t seen a track of them either. Maybe we should go back to the hotell and see if they are there."

- "Yepp, let´s do that. See you soon. Bye."

- "Bye Niall." Sedan la jag på. Vi började gå tillbaka mot hotellet och en halvtimme senare stod vi i hissen på väg upp. Vi gick och knackade på Zayn och Nialls dörr, men ingen öppnade, vi gick vidare till Louis och Liams dörr och knackade. Dörren öppnades och där stod Liam.

- "Where the hell have you been? Is Zayn here with you?"

- "Zaynie is here. Sorry I lost my phone so we went back to look for it. And then we were going to call you buy Zayns phone had no battery. We didn´t find the phone. And then on our way home we got lost and asked some girls who were fans so we stayed and took pictures with them and then they showed us the way back to the hotel. We just got here."

- "We have been so worried. You have been gone for like three hours. We called the police and all."

- "What? You called the police? We´re sorry. Where is Niall and Louis?"

- "They should be here any minute now." Jag skickade snabbt iväg ett sms till Louis för att säga att de var här. "You two should go over to Paul to show that you are back."

 

 

En halvtimme senare satt vi alla samlade i soffan och allt var utrett. Vi kunde äntligen andas ut igen. Klockan började närma sig midnatt och Frida halvsov i mitt knä.

- "Frida, wanna go to our room and sleep? You look very tired." Jag fick bara ett mummel som svar. "We are going to bed now, see you tomorrow guys. Good night."

- "Good nigth lovebirds, sleep well." Jag tog upp Frida i famnen och bar in henne till vårat rum. Hon gick trött in i badrummet och stängde dörren. Jag passade då på att checka twitter och skriva en tweet Finally my girl is with me! Had an awesome day watching a football game. Go Real Madrid. Of to bed now, good night everybody! Sleep tight. Frida var klar på badrummet så nu var det min tur att borsta tänderna. När jag kom tillbaka till sängen låg Frida redan och sov. Jag la mig bredvid henne, pussade henne lätt på kinden och somnade snabbt tätt intill henne.

 

 

Fridas perspektiv:

Jag vaknade tidigt morgonen där på. Jag gick upp, tog en snabb dusch, klädde på mig och sminkade mig. Sedan smsade jag Louis för att se om han var vaken. "Morning Lou, are you ready for shopping?" Efter cirka 5 minuter svarade han "Hell yeah, should we go down and eat breakfast first? I´m hungry." "Sure, I´ll come over to you in like two minutes." "Awesome, see you soon then." Jag tog min handväska, satte på mig skorna och gick ut och bort till Louis och Liams rum som låg bara några dörrar bort. Jag skulle precis knacka när dörren öppnades.

- "Heeey Frida. Did you manage to not wake Harry?" Sa Louis och gav mig en kram.

- "Yepp, I can be very quiet when I have to. Is Liam still asleep?"

- "Haha, that´s good. Nope, he is out running. He should be back soon. Maybe he will join us soon down at the breakfast."

- "Wow, what a brisk boy. I love running, maybe I should run with him some morning."

- "Yeah I know, he makes us other feel fat and lazy. yeah you should do that, I think he´d love some company, and maybe he will stop asking me then."

- "Haha, maybe you should run with us" Sa jag och blinkade med ena ögat.

- "Naaw, I´m to lazy for that. I´ll just go to the gym when we get back to London." Vi gick ner till restaurangen på hotellet där en hel buffe med frukost stod uppradat. Vi plockade på oss massa goda saker och satte oss vid ett fyra bord i fall Liam skulle komma ner snart. Vi åt och pratade om hur de hade haft det i Tyskland, Ukraina och Polen. Efter ungefär en kvart kom Liam ner och satte sig vid oss med en tallrik full av godsaker.

- "Good morning Liam. How are you today?" Frågade jag honom.

- "Good morning Frida. I´m fine thanks, and you?"

- "I´m fine too thanks. Did the running go good?"

- "Yes, very good."

- "Awesome, can I join you another morning? I love running."

- "Yeah sure, that would be awesome. So much funnier to run with someone."

- "I totally agree with you. I was trying to get Louis to join us, but he said he was to lazy."^

- "Haha, that´s true, he is very lazy." Vi satt kvar och snackade tills Liam hade ätit upp, då gick han upp till rummet medan jag och Louis gick ut på stan för att gå till shoppingcentret som vi hade varit i igår. Vi gick in på affären där jag hade sett den snygga tröjan. Jag hade väldigt tur för det fanns bara en kvar i Harrys storlek. Tröjan var mörkblå med trekvarts ärmar och så var det ett rött tryck på mitten. Sedan gick vi vidare till affären där jag hade sett de snygga skorna, det var ett par limegröna converse. Både jag och Louis trodde att Harry skulle passa väldigt bra i dem.

- "So Frida, now you have to help me to find something awesome for Eleanor."

- "Oh, I know, what about a Real Madrid t-shirt just for fun and then a cute jewlery?"

- "That was an awesome idea Frida, let´s go and buy the t-shirt." Vi gick till affären där vi hade köpt tröjorna igår, köpte en i Eleanors storlek och sedan gick vi till en smyckesaffär. Efter ett tags funderande köpte Louis ett gulligt armband med berlocker. Vi tittade på klockan och såg att den snart var 11. Om vi hade tur så kanske vi skulle hinna hem innan Harry vaknade. Han brukade kunna sova till 12 när han väl fick. Vi gick tillbaka till hotellet och jag gick in på mitt och Harrys rum. Harry låg sött och sov i sängen. Jag bestämde mig som att låtsas som ingenting så jag satte på mig pyjamasen igen, ställde påsarna bredvid hans resväska och la mig bredvid Harry i sängen. Till en början hade jag bara tänk låtsas sova, men det slutade med att jag faktiskt somnade. Jag vaknade igen av att Harry kysste mig på halsen.

- "Good morning babe! It´s time to get up, the breakfast has allready closed. We should probably go out and eat something before we have to go to the arena."

- "Yeah yeah... Harry, can you grab me your sweater, I´m cold." Min plan var att han nu skulle gå till sin resväska för att ta upp en av sina tjocktröjor och då se påsarna bredvid. Han reste sig upp ur sängen och gick bort mot sin väska.

- "Babe, what is this?" Frågade han.

- "What is what?" Frågade jag oskyldigt.

- "The shoppingbags?"

- "Open up and see." Jag hörde hur han praslade med påsarna och jag vände mig dit för att se honom.

- "Is this for me?" Frågade han och höll upp tröjan.

- "Yes, do you like it?"

- "Omg, I love it!" Han sprang fram till mig och kysste mig.

- "Glad to hear, but it´s more. Look inside the other bag." Han gick tillbaka för att titta i den andra påsen.

- "Oh my good! So cool! Thank you so much Frida. You are just so sweet. But you didn´t have to."

- "Nope, but I wanted. I saw them in the mall yesterday and thougt they would look good on you." Han gick fram till mig igen och kysste mig mjukt på läpparna.

- "I just have one question, when did you buy them?"

- "Oh, you wonder that don´t you? Well actually me and Louis went to the mall this morning."

- "Wait, whaaat?" Jag berättade för honom om hur jag och Louis hade bestämt det igår och att vi hade gått dit tidigt imorse.

- "You are the cutest and sweetest girl in the whole world. I love you so much Frida. Thank you!"

- "Aaw Harry. I´m glad you like them. I love very much too babe." Vi kysstes igen och sedan gick Harry för att dusha. Jag som redan hade gjort det gick bara för att klä på mig. Jag tog på mig ett par rosa shorts och ett vitt volang linne. Harry kom ut från badrummet och tog på sig sin nya tröja och ett par shorts.

- "You look really hot in that shirt."

- "Yes I do, and that´s because my beautiful girl has bought it for me. Thank you again sweetie!"

- "Anything for you my boy."

När vi var klara gick vi över till Zayns och Nialls rum för att se om de var vakna, vi knackade på men fick inget svar. Då gick vi vidrare till Louis och Liams rum istället. Inte så konstigt att ingen öppnade hos Zayn och Niall, de var alla här.

- "Good morning Harry. Nice shirt!" Sa Louis när han öppnade dörren åt oss.

- "Thank you. And thank you for going with my girl so that she didn´t get lost."

- "Haha, anytime bro."

- "Have you all eaten breakfast?" Frågade Harry.

- "Ehm yeah, the clock is 12. It´s time for lunch." Svarade Niall.

- "Okay, should we go out and eat something then?" Alla nickade så vi gick ut på stan för att hitta något ställe att äta middag på. Det slutade med att vi satt på samma restaruang som vi hade ätit middag på igår.

 

 

När vi hade ätit klart var vi tvungna att åka direkt till arenan för killarna skulle öva lite innan konserten. Vi tog en taxi och var inne i arenan 20 minuter senare. Vi fick backstage pass och gick till killarnas omklädningsrum. De bytte om till mjukiskläder för de älskade att öva i dem. Sedan var det dags att börja öva, så jag satte mig på raden längst fram och lyssnade medan de sjöng igenom alla låtar de skulle spela ikväll. När de var klara kom Harry ner till mig och sa:

- "We have talked to Paul about our song. He thinks you and me should perform with it. Tonight if you want to?"

- "What?! But we haven´t practiced so much. I don´t know if I can do it."

- "Of course you can. I know you can. We´ll practice. Come on." Han tog min hand och drog upp mig på scenen. En scenarbetare gav mig en gitarr men den lät inte särskilt bra när jag spelade på den. Resten av killarna satt nedanför scenen och tittade upp på oss.

- "Ehm Niall. Do you have your guitar here? Please could I borrow it?" Ropade jag ner till honom.

- "Of course Frida, I´ll go and get it." Han gick iväg men var snabbt tillbaka med sin fina gitarr i händerna. Han gav den till mig och jag spelade lite, den lät mycket bättre.

- "Thank you Niall."

- "You are welcome sweetie." Han log stort mot mig och jag log tillbaka.

- "Are you ready to give it a try?" Frågade en av scenkillarna. Både jag och Harry nickade, sen sattes bakgrundsmusiken igång. Jag började spela på gitarren och Harry började sjunga. Hans röst var så himla underbar, jag satt och log hela tiden. Sedan var det dags för mig att sjunga min vers. Jag tittade på Harry och han log stort mot mig. När låten var slut applåderade killarna och även scenkillarna och alla andra. Harry gick fram till mig och kysste mig mjukt på läpparna.

- "You are so amazing. But if you don´t want to perform tonight we don´t have to."

- "Thanks, you too. I don´t know, I feel like we have to practice a bit more, maybe we can perform on the next concert in Italy?"

- "Yeah, sure!" Harry log stort och kysste mig igen. Vi gick av scenen och gick med resten av killarna till omklädningsrummet. De hade en halvtimmes paus. Sen skulle de öva igenom låtarna en gång till, sedan skulle de byta om och sen var det dags för konserten. Vi satt och bara chillade och pratade lite. Louis försvann iväg för att ringa Eleanor, Niall försvann för att äta någonting, Zayn försvann för att gå på toa, och Liam försvann iväg för att göra någonting. Så till sist var det bara jag och Harry kvar. Harry tittade busigt på mig och hoppade på mig. Han började kyssa mig överallt i ansiktet. Jag låg bara och skrattade.

- "Harry, what if someone comes in now? that would be awkward."

- "Naah, the boys have already seen us make out."

- "Yes, but not with you on top of me in a couch. They might think we are doing something else."

- "Who cares what they think. I want to kiss my girlfriend, does she have a problem with that?" Sa han och log.

- "No, of course not. Now kiss me babe."

Han böjde sig fram och kysste mig passionerat och länge. Ända tills dörren slets upp och Louis skrek och hoppade på oss.

- "Are you having a make out party with out me?" Sa han och försökte se ledsen ut.

- "Yes, because you were having phonesex with out us." Svarade jag. "Now please get of me, I can barley breathe."

- "Oh, I´m sory. Next time you can join us." Svarade Louis och ignorerade att jag var helt mos underst i soffan.

- "Come on Louis, get off! I´ll soon be like a pancake."

- "Say the magic word."

- "You are the best in the whole world?"

- "Heey, what about me? I thought I was that." Sa Harry.

- "Nope, that wasn´t the magic word, but thanks." Sa Louis.

- "Harry is the worst in the whole world?"

- "That´s right. Good girl." Sa Louis och hoppade av mig och Harry. Lika så gjorde Harry och satte sig på en stol en bit bort och låtsades vara sur. Jag reste mig upp och satte mig i hans knä och viskade:

- "You know that it´s not true, you are the best in the whole world of course. I just said that so I wouldn´t be a pancake who couldn´t kiss  you when ever I want."

- "Aw, that´s just what I wanted to hear. I love you Frida, very much."

- "I love you too Harry, a lot." Sedan lutade jag mig fram för att kyssa honom.

 

 

Det var nu dags för konserten, killarna hade övat igenom låtarna en gång till och allting satt perfect. De hade precis bytt om och det var endast några minuter kvar tills de skulle ut på scenen. De stod i en ring och peppade varandra, jag stod en bit bort för jag tänkte att de kanske ville vara själva ett tag. Men Louis vinkade till mig att jag skulle komma dit. Jag log glatt och fick vara med i deras ring och peppa dem.

- "You are going to be amazing tonight boys. Just like always."

- "Thank you Frida." Sa alla i kör och log glatt till mig. En scenarbetare ropade att det var dags. Jag gav killarna varsin kram och Harry fick även en kyss. Sedan gick de ut på scenen och började sjunga på what makes you beautiful. Jag stod och granskade dem och bara log. De var så himla duktiga. När konserten var slut och de hade sagt god natt till sina fans sprang de ut och hoppade på mig. Som tur var så var det en soffa bakom mig, så jag ramlade ner i den med alla killar ovan på mig. Riktigt mysigt asså, eller intee, jag blev helt mos.

- "Hey guys, you were awesome. But can you please get off me. I think I broke my leg again." Alla reste sig snabbt och tittade på mig.

- "Oh my good are you okay Frida?" Sa Louis. Jag började skratta och sa:

- "Haha, I´m fine. But I knew you´d get off if I said so."

- "Not okay to lie like that... Not funny." Sa Niall.

- "Haha, yes it was really funny. It was not funny when you all jumped on me."

- "No that was really funny!" Sa Niall och log stort. Jag blängde surt på honom.

- "Come on, let´s go home now. I´m tired." Sa Zayn och gäspade stort.

- "We just have to change clothes. Be right back Frida." Sa Liam och så försvann de iväg. Men snabbt som attans var de tillbaka igen. Jag reste mig upp tog tag i Harrys hand och så gick vi ut till bilen och åkte iväg till hotellet. Idag hade varit en grym dag. Jag hade fått se killarna uppträda live för första gången ikväll, de hade varit så sjukt duktiga. Jag somnade med ett leende på läpparna, jag hade verkligen ett perfekt liv, allting var så bra. Just nu känndes det som att ingenting kunde gå fel.


 

Sådär ja, här har ni ett sjuuukt långt kapitel :) Jag fick den grymaste idén! Jag måste öva på min engelska, så därför tänkte jag skriva nästa novell helt på engelska under sommaren. Vad tycker ni om det? Kommer ni fortfarande läsa då? :)




My perfect life! - Kapitel 41

Vädret i Spanien var helt underbart, solen strålade för fullt, inte ett enda moln på himlen och +30 grader. Killarna hade haft en koncert igår, och skulle ha en till imorgon. Sedan var det dags att åka vidare till Italien. Så ikväll var alltså killarna lediga, jag undrade om de hade planerat någonting eller om vi bara skulle chilla. Svaret fick jag inte vänta på länge. När vi kom till hotellet gick jag och Harry snabbt för att lämna mina väskor på rummet, sedan gick vi över till Louis och Liams rum där alla satt och snackade. Vi hoppade ner i soffan bredvid dem och genast frågade Liam: 
- "We were thinking about going to a football game tonigh, do you wanna join?"
- "Yeeah, sounds like fun." Svarade jag och Harry nickade. "So who are playing?" 
- "FC Barcelona and Real Madrid." 
- "Ohh, how fun! Witch team are we cheering for?"
- "Real Madrid, since we are in Madrid."
- "Okay, Oh, I just had an awesome idea. We should buy Real Madrid t-shirts and wear at the game."
- "That´s a great idea. Let´s go out and buy t-shirts now." Sa Louis. Vi gick ut till hallen, satte på oss skorna och gick ut genom dörren. Vi gick till ett shoppingcentrum som jag hade sett på vägen till hotellet som låg rätt så nära. Vi hittade en sportaffär och köpte 6 likadana Real Madrid tröjor. Sedan gick vi tillbaka till hotellet igen för att göra iordning oss inför kvällen. Vi mötte några fans, men de var inte så galna så det gick rätt så bra. De var väldigt snälla mot även mig. Det kändes riktigt bra.
När vi kom tillbaka till hotellet gick jag och Harry in på vårt hotellrum medan de andra gick in på sina. Så fort jag hade stängt dörren pressades Harrys läppar mot mina. 
- "I have missed your lips so much." Sa han mellan kyssarna. Jag svarade inte utan forsatte bara kyssa honom. Han hade sina händer på min rygg och jag hade mina i hans hår. Jag hoppade upp på hans höfter och han fortsatte kyssa mig medan han gick mot sängen. Han la försiktigt ner mig i sängen och la sig ovanpå fast med händerna bredvid så att jag inte skulle få all hans tyngd på mig. Jag började smeka hans rygg innanför tröjan, efter lite tvekandes drog jag av honom tröjan. Min blick fastnade på hans mage. 
- "Why do you have to be so damn sexy Styles?"
- "And that´s coming from you? The girl who is so damn sexy even with her clothes on." Vi båda log mot varandra och sedan började han dra av mig min tröja. Han började kyssa mig ner längs halsen och på magen.
- "Ehm Harry... We are supposed to meet ge guys in the lobby in like an hour. We should get ready. But we´ll finish this later, I promise."
- "Aah, I hate that you are right. But I´ll remember that!" Svarade Harry och blinkade flörtigt mot mig. "Can´t we at least shower toghether?" jag tvekade ett tag men sedan sa jag okej. Vi gick hand i hand in till badrummet och han klädde snabbt av sig så att han stog naken framför mig. Han verkade inte alls vara generad. Jag log försiktigt och började ta av byxorna. Sedan gick Harry runt mig och knäppte upp min bh. Jag tog av trosorna, så nu stod vi båda nakna i badrummet. 
- "Damn you are so hot girl!" Sa Harry och jag skrattade. Sedan klev jag in i duschen och satte på vattnet. Snabbt där efter kände jag ett par armar runt min midja och ett par läppar mot nacken. Jag vände mig om så att han skulle kunna kyssa mig på läpparna istället. Vi kysstes lite, shamponerade håren, tvättade ur, tog balsam, tvättade ur, tvål, och tvättade ur. Sedan stod vi kvar i duschen ett tag och bara kysstes. När vi klev ur duschen tittade jag snabbt på Harrys mobil för att se vad klockan var. 
- "Shit Harry, we are supposed to be in the lobby in thirty minutes. We got to hurry!" 
- "Relax babe, thirty minutes is a lot."
- "For you maybe, you don´t have to dry your hair and do your makeup."
- "Well you don´t have to do that either, you are beautiful just the way you are now."
- "Aw Harry you are cute. But yes I have to." Sa jag och sprang till min resväska för att hitta kläder. Jag hörde Harry skratta åt mig i badrummet. Jag tog på mig ett par jeanshorts och Real Madrid tröjan. Sedan tog jag neccesären och sprang in till badrummet igen. Jag fönade håret och satte upp två slarviga men fina flätor. Sedan kom Harry in med likadan tröja som mig och ett par beige shorts. Han ställde sig bakom mig och kramade om mig. 
- "Wow, you are very cute in braids. And sexy in that t-shirt." Jag skrattade och vände mig om för att snabbt kyssa honom. 
- "You look very sexy in that t-shirt too Harry." Sedan vände jag mig tillbaka och började fixa med sminket. Harry ställde sig bredvid mig och började styla sitt hår. När vi var klara såg vi på klockan att vi skulle ha varit nere i lobbyn för 10 minuter sedan. Snabbt som attans snörde vi på oss våra converse, jag hade röda och Harry hade svarta. Sedan tog jag min väska och vi tog hissen ner till killarna som väntade i lobbyn. 
- "Finally, do you know what this is?" Sa Louis och pekade på sin klocka. "It´s a clock! And do you know what a clock does? It shows what the time is. And do you know what the time is? fiftheen minutes over six. And do you know what that means? ..."
- "Yes Louis, we know what a clock is, and we know what the time is, and we know that we are late. Sorry. We just forgot the time a little bit. Sorry, it wont happen again." Svarade Harry. 
- "Aww, it´s just to hard to be mad at you Harryboooi!" Sa Louis och hoppade på Harry. Vi andra bara skrattade. Harry och Louis gick ut ur lobbyn i armkrok. Så jag gick med de andra killarna mot restaurangen istället.
Louis perspektiv:
Jag drog med mig Harry och gick framför de andra mot restaurangen. 
- "So what did you and Frida do, huuh?" Frågade jag Harry och blinkade med ena ögat. Harry blev aldelles röd om kinderna och jag bara skrattade. "Tell me now Harry."
- "Ehm, we showered toghether." 
- "Ohh, so you saw here naked for the first time? Was she hot?" 
- "Louiis, stop asking me that! But of course she was hot, like the hottest girl in the whole world. I can´t really belive that she is my girlfriend. She is so awesome in many diffrente ways."
- "Aaaw, my Harry have finally found an awesome girl. I´m happy for you Harry. We all love her very much, she is like a sister to us."
- "Thank you Louis, it means a lot to me." 
- "Anytime bro. But now I think we got toooooo serious. Are you gonna get some tonight?" 
- "Haha Louis, you can´t be serious for to long you. Haha. Naah, not tonight. I don´t want to rush things, I think we´ll wait."
- "That´s my boy. Be kind to the girls." När vi kom fram till restaurangen fick vi beställa och äta snabbt eftersom att matchen snart började. Jag, Frida och Zayn tog kycklingsallad och Liam, Niall och Harry tog hamburgare. Det var riktigt gott. När vi hade ätit upp började vi gå mot arenan. Det tog ungefär 10 minuter. Vi hittade våra platser som var på kort sidan där Real Madrid skulle göra mål i första halvlek. Vi satt ungefär i mitten och såg riktigt bra. Efter bara 5 minuter var Real Madrid sjukt nära på att göra mål, och sedan efter 10 minuter gjorde de ett mål. Vi ställde oss upp och hoppade och skrek som galningar. Nästan lite för galet, folk tittade lite konstigt på oss. Hela matchen var riktigt spännande, efter första halvlek stod det 1-1 och när det endast var 5 minuter kvar gjorde Real Madrid det avgöranade målet. Så alltså vann Real Madrid med 2-1. Vi var riktigt glada när vi gick ut ur arenan, detta hade varit en häftig upplevelse vi sent skulle glömma. Frida drog undan mig lite från resten när vi började gå hemmåt igen. 

- "Louis, I saw a nice t-shirt and a pair of cool shoes that I´d love to buy to Harry. Could you maybe go with me to the mall tomorrow morning?"
- "Of course Frida, I´d love that. Then you can help me to pick out a nice gift to Eleanor. I´m going to give her something from every country that we visit. I bought a pair of blue nice sunglases in Ukraine for example."
- "Oh, you are so sweet Louis. I´d love to help you. But can we maybe go before Harry wakes up? I don´t want him to know about it. It´s a suprise." 
- "Of course. If he askes what we talked about we can just say that you were supposed to greet something from Eleanor that she said before you left London."
- "Your good Louis. Actually she gave me this. She wanted me to give this to you." Jag gav Louis ett USB minne och han tittade fundersamt på det. "She never told med what was on it, but I´m pretty sure I don´t want to know." Sa Frida och skrattade. 
- "Haha, Frida you dirty minded! What are you thinking about me and Eleanor?" 
- "Hehe..." Harry och Niall gick en bit framför oss. Harry hade tittat bak på oss en hel del, han undrade säkert vad vi snackade om. Just nu tittade han och Niall frammåt så jag bestämde mig för att skrämma dem. Jag tittade på Frida med en busig blick, och hon tittade tillbaka på mig med exakt samma blick. 
- "One... two.. Three.." Sa hon tyst och sedan sprang vi båda fram til Harry och Niall. Frida hoppade upp på Harrys rygg och jag försökte hoppa upp på Nialls rygg, men det slutade med att vi båda låg på marken. 
- "hahahah, Harry is much stronger than you Niall." Sa Frida
- "Get of me Louis! No he isn´t, Louis weight a lot more than you." 
- "Yeah yeah, if you say so." Sa Frida och skrattade. När vi kom fram till hotellet så vände vi oss om och trodde att Liam och Zayn skulle vara där bakom oss. Men det var de inte. Vi roppade på dem, vi ringde och smsade. Vi gick till och med tillbaka hela vägen till arenan för att se om de hade stannat någonstans. Men de varken svarade eller syntes till någonstans. 
- "Shit, where are they? We need to call the cops!" Sa Niall. Jag tog snabbt upp sin mobil och ringde polisen. Efter några signaler svarade en man. 
- "Hello, my two friends are missing. Can you help me and find them?" Sa jag stressat. 
- "calm down young man. How long have they been missing? Where are you?"
- "About an hour, we are in central Madrid. Please help me."
- "I´m sorry, but we have a lot of other things to do. If they still are missing in 24 hours call me again and we will help you. Good bye." Sedan la han på. Jag bara stirrade ut i luften.

Sådär ja! Hoppas ni gillar det! Ska börja skriva på nästa kapitel ikväll, så det kommer nog ut imorgon :)

My perfect life! - Kapitel 40

Harrys perspektiv:
Fansen i Tyskland var helt galna, lika så i Polen och Ukraina. Vi hade haft 5 konserter och alla hade gått riktigt bra, imorgon var det dags att åka till Spanien och dagen efter det skulle Frida komma. Jag saknade Frida otroligt mycket, vi hade smsat en hel del och pratat i telefon några gånger. Just nu satt vi i omklädningsrummet redo att uppträda, det var endast 10 minuter kvar. Jag skickade iväg ett sms till Frida "Heey cutie! 10 minutes until our concert, and only 2 days until I get to see you. I miss you a lot! I love you! xx Your Harry." Snabbt fick jag svar: "Heey handsome! Good luck tonight, you are going to do awesome! Omg, can´t wait! I miss you too, and I love you too! xx Your Frida." Jag log för mig själv och la undan mobilen. Paul stack in huvudet genom dörren och sa att det var dags att gå ut på scenen.
Jag tog sista tonen i What makes you beautiful, vi tackade publiken och gick till vårt omklädningsrum igen. Konserten hade gått lika bra som alla andra, nu var det dags att åka till hotellet för att sova, för imorgon skulle vi upp tidigt och åka till Spanien. Vi packade ihop våra saker och åkte iväg med bilen till hotellet. Självklart stod det en hel del fans utanför hotellet, vi stannade hos dem ett litet tag men sedan gick vi in för att sova.


Fridas perspektiv:
Jag vaknade tidigt som vanligt nästa morgon, bara en dag kvar tills jag får träffa Harry. Jag åt frukost, klädde på mig, borstade tänderna och sminkade mig. Igår hade jag äntligen fått ta bort gipset på benet. Det kändes skönt att slippa kryckorna. Jag gick ut på stan för att shoppa lite, sedan satte jag mig på ett fik och drack te och åt en muffins. Helt plötsligt kom det fram en tjej i min ålder och sa: 
- "Hello, is it okay if I sit here? There is nowere else to sit."
- "Yes of course, have a seat. My name is Frida, what´s your name?"
- "Thank you, my name is Gabrielle, but everyone calls me Gabby." Gabby satte sig mittemot mig med en kaffekopp och en bulle. Hon var riktigt söt, hon hade långt brunt lockigt hår och blåa ögon. Hon var lagom lång, hon såg lite blyg ut men hade ändå ett fint leende på läpparna. 
- "So, do you live here in London?" Frågade hon mig. 
- "yes, just a few blocks away. But I am from Sweden, I moved here a couple of weeks ago. And you?"
- "Wow that´s cool! I live a bit outside the town. I am from England, have lived in the same house my whole life."
- "Oh, okay. So how old are you?"
- "I am seventeen, and you?"
- "Me too!" Svarade jag och log. "Do you go to school here in London?"
- "Yepp, I go to the central school in London. Are you going to start school here til the fall?"
- "Omg, I am starting in that school til the fall. How fun!"
- "Yeah how fun, maybe we´ll see each other there then." Sa Gabby och log stort mot mig. 
- "I´m sorry but I have to go now. Can I have your number? Maybe we can do something some day before school starts?"
- "Yeah sounds like fun." Jag gav Gabby min mobil och hon knappade in sitt nummer. Jag skickade ett tomt sms så att hon skulle få mitt också. 
- "I´m going to Spain tomorrow and I´m not coming home until a few days before the schools starts, but maybe we can do something then?"
- "Oh, have a great time in Spain. See you! Bye." Jag gav henne en kram och gick sedan ut från cafet. Jag var stolt över mig själv, jag hade lyckats skaffa en tjejvän som inte var relaterade till killarna. Det kändes bra. Jag gick hem och la mig på baksidan för att sola lite. Sedan lagade jag middagen och bara chillade med familjen resten av kvällen.
Jag satt nu på flygplanet på väg till Spanien. Om bara några timmar skulle jag vara i Harrys famn, få känna på hans mjuka läppar och se hans vackra ansikte framför mig. Dessutom skulle jag få träffa mina absolut bästa kompisar. Jag satt vaken hela flygresan och bara tänkte på hur kul vi skulle ha det tillsammans, och hur jag sedan skulle överraska Sara i Sverige och låta henne träffa killarna som ändrade mitt liv. När jag klev av flyget nästan sprang jag till bandet där väskorna skulle komma. Jag stod otåligt och väntade på min väska. När jag äntligen hade fått den nästan sprang jag ut till där Harry och resten av killarna skulle stå och vänta på mig. Det första jag såg när jag öppnade dörren var Harry, han stod där med sitt perfekta leende, sitt perfekta hår, sin perfekta kropp, ja hela han var så himla perfekt. Jag blev alldeles varm i hela kroppen och sprang fram för att slänga mig i hans famn. Han kramade om mig hårt. 
- "I have missed you so much hun." Viskade Harry i mitt öra. 
- "I have missed you too like crazy babe!" Vi tittade varandra i ögonen och sedan möttes våra läppar i ett antal kyssar. Jag kramade sedan om resten av killarna. Det var så skönt att se dem igen. 
- "I have missed you so much guys!"
- "We have missed you too!" Louis tog min väska och Harry tog min hand. Vi alla gick ut till bilen och körde till hotellet.

Ett rätt så kort och tråkigt kapitel, jag vet! Men snart kommer det hända grejer, jag lovar! :)

My perfect life! - Kapitel 39

Harry:
1 2, 1 2 3 4-
Give me more lovin' than I've ever had,
Make it all better when I'm feelin' sad,
Tell me that I'm special even when I know I'm not,
Make it feel good when I hurt so bad, Barely gettin' mad,
I'm so glad I found you; I love bein' around you.

You make it easy, it's easy as 1,2- 1,2,3,4
There's only 1 thing 2 do 3 words 4 you- (I love you) I love you
There's only 1 way 2 say those 3 words and that's what I'll do -
(I love you) I love you.

Frida:
Give me more lovin' from the very start,
Piece me back together when I fall apart,
Tell me things you never even tell your closest friends-
Make it feel good when I hurt so bad, Best that I've had,
I'm so glad I found you, I love bein' around you.

You make it easy, it's easy as 1,2- 1,2,3,4
There's only 1 thing 2 do 3 words 4 you- (I love you) I love you
There's only 1 way 2 say those 3 words and that's what I'll do -
(I love you) I love you.
(I love you) I love you.

Båda
You make it easy, it's easy as 1,2- 1,2,3,4
There's only 1 thing 2 do 3 words 4 you- (I love you) I love you
There's only 1 way 2 say those 3 words and that's what I'll do -
(I love you) I love you

(I love you) I love you
1, 2, 3, 4
(I love you) I love you
(I love you) I love you

Fridas perspektiv:
Vi spelade låten för killarna och det syntes att de gillade den. När vi hade spelat klart applåderade och bussvisslade de. 
- "Wow, that was really amazing. You sould show it to Paul and maybe you could perform with it on the tour." Sa Niall. 
Va? skulle jag uppträda på deras turne? Det går ju inte, det klara jag inte av. 
- "Thanks boys, but I don´t know. I can´t perform in front of so many people."
- "Aw come on, you are so talented. I know you can do it. Can you atleast show it for Paul?" 
- "Okey. But don´t hope to much boys, I don´t know if it´s a good thing for me to perform inftont of a lot of people who hate me."
- "It´s a great idea, maybe the will see that you don´t deserve hate and start to like you and your music."
- "Maybe, I don´t know... I´ll think about it. So what should we do now?" 
- "Play tv-games? I know you want Frida." Sa Louis. 
- "Yeees! Lets do that!" Skrek resten av killarna i kör. 
- "Okey fine, but only if I get to start." Sa jag och sträckte mig efter en av kontrollerna. Louis var snabb med att ta den andra. Han satte på playstationet och startade Fifa. Vi spelade fifa i flera timmar, ingen av oss tröttnade. Eller jo när klockan var 12 satt jag i soffan och kunde knappt ha ögonen öppna. Harry och Liam körde en match, Liam ledde stort. Det sista jag hörde var Harry säga 
- "I should really practice at this, I really suck!" Sedan lät jag drömmarna ta över.
Jag vaknade inte förrän morgonen där på, tidigt som vanligt. Jag förväntade mig att jag skulle ligga kvar i soffan, men nej, jag låg i Harrys säng tätt intill honom. Han sov fortfarande, jag tittade på honom och log. Hur hade jag sådan tur att hitta en sådan här underbar pojkvän, som dessutom var jäääävligt snygg? Jag bestämde mig för att ligga kvar i sängen tills Harry vaknade, så jag tog fram mobilen och loggade in på facebook. Jag hade varit inne på facebook varje dag sedan jag och Sara bråkade och skickat meddelanden till henne, men hon hade fortfarande inte svarat på ett enda. Dessutom hade jag smsat henne i stort sett varje dag, även fast det var dyrt, men där hade jag inte fått något svar heller. Jag gick in på Saras profil och såg en bild som hon hade lagt upp. Det var en bild på henne, Lisa och Mia. Mina tre närmsta vänner i Sverige. Det såg ut som att de var på någon fest, och under bilden stod det: Lisa och Mia, ni är de underbarast vännerna i världen, ni gör mig lycklig bara genom att finnas här. Jag älskar er med hela mitt hjärta, mitt liv är verkligen perfekt nu. En tår föll ner för min kind, Sara verkade ha fortsatt vidare, bort från mig. Hon verkade inte bry sig om mig alls, skulle jag någonsin kunna få tillbaka henne? Jag kom på min plan jag hade haft, att överraska Sara i Sverige, nu skulle hon inte fylla år när vi var där. Men jag kanske skulle kunna ha en försenad överraskningsfest för henne? Jag låg och planerade in för festen när Harry plötsligt vaknade. 
- "Good morning my beautiful girl. Have you been awake for long?" Sedan kysste han mig lätt på kinden. 
- "Good morning my perfect boy! Naah, maybe 15 minutes. Did you sleep well?"
- "Of course I did, I always do next to you, remember?" 
- "Aaw!" Jag lutade mig mot Harry och kysste honom på läpparna. Kyssarna blev mer intensiva och övergick till hångel, plötsligt låg jag ovanpå Harry och lekte med hans hår samtidigt som vi hånglade. Harry hade sina händer på min rygg under tröjan, han smekte ryggen lätt och jag rös av välbehag. 



Efter några minuters hånglande kände jag hur hungrig jag var och var tvungen att äta någonting. 
- "Babe, sorry but I am very hungry. Do you think maybe we could go up and eat now?" 
- "Aah, it´s so cosy here,  but okay then."
Hela dagen var vi bara hemma hos killarna och chillade, det var rätt så tråkigt väder ute och ingen hade någon vidare lust att hitta på någonting roligare än att titta på film, snacka och spela tv-spel.
Två veckor senare:
Harrys perspektiv:
Nu var det dags, ett andra försök att åka iväg på turné. Vi satt i bilen på väg till flygplatsen. Frida var inte med, vi tyckte att det var smartast om hon stannade hemma så att hon inte skulle råka ut för något liknande igen. Jag hatade att säga hejdå till Frida, jag hade redan gjort det för många gånger. Men jag klarade av det, för jag visste att vi skulle ses igen om två veckor. Tiden skulle gå snabbt, eller jag hoppades i alla fall på det. Både jag och Louis satt i bilen och var lite deprimerade, vi hade båda nyss sagt hejdå till våra flickvänner, men jag tror ändå att der var värre för Louis. Eleanor kunde inte ta ledigt ens en vecka, så de skulle behöva klara sig utan varandra i sex veckor. Zayn, Liam och Niall gjorde allt för att muntra upp oss, men de lyckades inte särskilt bra.
När vi kom fram till flygplatsen var det en hel del fans där, vi hälsade på några men sedan var det dags att gå in och gå ombord på planet. På planet satt jag bredvid Louis och resten av killarna satt på raden framför oss. Jag hade ingen vidare lust att prata, så jag satte i hörlurarna i öronen, satte på lite musik och lutade mig mot fönstret och blundade. Louis gjorde samma sak, fast lutade sig bakåt istället. Jag somnade tydligen, för nästa gång jag öppnade ögonen och tittade ut genom fönstret var vi nere på marken, i Tyskland var vi nu.

SISTA SKOLARBETET LÄMNADES IN IDAG, NU ÄR DET SÅ GOTT SOM SOMMARLOV! :D lite segt bara att min skola får sommarlov typ sist av alla i hela Sverige känns det som... :/ Jaja, det är i alla fall inte så långt kvar nu! :) Jag ska jobba rätt så mycket i sommar, så därför vill jag njuta av min lediga tid och inte skriva novell. Så jag tror jag kommer avsluta denna novell snart, frågan är bara hur jag ska avsluta den :/ Måste komma på något bra! :) Btw: Låten har jag inte skrivit själv, den heter 1,2,3,4 och det är Plain White T's som har gjort den! ;) Riktigt bra låt! :D


My perfect life! - Kapitel 38

Vi la upp videon på youtube och hoppades på att vi skulle få fram budskapet till de flesta fans. Sedan var det dags att äta middag. Även Paul stannade på middag. Vi åt tacos och hade jättetrevligt. Efter middagen satt mamma, pappa och Paul kvar och pratade medan jag, Alice och killarna gick in för att titta på film. Men först skulle vi fixa godis och hyra några filmer. Louis, Niall, Alice, Liam och Zayn gick till videobutiken medan jag och Harry gick till mataffären för att köpa dricka, godis och chips. En sak jag verkligen saknade var att få gå hand i hand med Harry, det kunde jag ju inte göra nu på grund av mina jobbiga kryckor. Jag började verkligen bli trött på dem. 4 veckor kvar...  Det var inte alls långt till mataffären, så efter fem minuter var vi framme. Vi plockade på oss massa plockgodis, en chipspåse och två läsk. Sedan gick vi till kassan för att betala. Väl framme i kassakön kom det fram två tjejer till oss.
- "Ehm... Hello Harry, could we please take a picture with you?" Sa en av dem.
- "Yeah of course."
- "I can take the picture if you want" erbjöd jag mig. Tjejerna log stort och gav mig sina mobiler. Sedan ställde de sig på varsin sida om Harry och log stort. Jag tog bilder med bådas mobiler.
- "Btw, we saw your video. We think you said some very cute stuff in it. We really don´t understand why people hate you Frida. You seem so nice, and you are so beautiful."
- "Aw, thanks girls." Det kändes bra att i alla fall två personer inte hatade mig. Harry gav dem sin autograf, vi sa hejdå och sedan betalade vi allt och gick hem igen.
- "OMG, that movie is awesome!" Skrek Harry när killarna och Alice kom hem med Madagaskar 2. Och sen lite andra filmer som vi skulle se när Alice hade gått och lagt sig. 
- "Haha, you´re so childish!" Sa jag och skrattade åt Harry. Vi hade redan hällt upp godiset och chipsen i skålar och tagit fram glas och läsk. Alla slängde sig i soffan medan Louis satte i filmen. Han tittade förundrat på soffan. 
- "heeeey, where am I supposed to sit?" Sa han och tittade ledsamt på oss. 
- "You can sit in my lap Louis!" Sa Liam och blinkade med ögat. 
- "No way, Louis is mine." Sa Harry och tittade surt på Liam. 
- "No, Louis is mine. But you are too heavy." Sa Alice. Vi alla skrattade. 
- "naah, I am not that heavy!" Sa Louis och satte sig i Alice knä. Vi alla skrattade ännu mera och Alice hade en plågsam min.
- "Get off me! I can sit in your lap instead." Sa Alice och Louis reste sig upp. Han lyfte upp Alice, satte sig ner på hennes plats och satte henne i sitt knä. 
- "This was better, now you can protect me when the movie gets scary." Sa Louis. 
- "But this movie isn´t scary, it is funny." Sa Alice. 
- "So, is everyone ready to see the movie now?" Frågade Liam. Alla nickade och han tryckte på play. Jag lutade mitt huvud mot Harrys axel och somnade efter bara tio minuter.
Harrys perspektiv
När filmen sattes igång lutade Frida sitt huvud mot min axel och somnade fort. Jag pussade henne på huvudet och fortsatte titta på filmen. När filmen var slut sov Alice också i Louis knä, medan vi killar var vakna fortfarande, klockan var ju bara halv 10 på kvällen. Louis bar upp Alice till hennes rum, när han kom ner igen startade vi en ny film. En skräckfilm. På andra sidan om Frida satt Niall med chipsskålen i famnen. Han böjde sig fram för att ta sitt glas och precis när han skulle dricka hoppade en kille med yxa fram i tvrutan. Niall skrek till och tappade glaset. Han spillde ut läsken på sig själv och ganska mycket på Frida också. Frida vaknade såklart av Nialls skrik och tittade nyvaket på oss. 
- "Why are my shirt and pants weat?" Vi andra satt bara och skrattade. Niall tittade förlåtandes på Frida. 
- "Sory, the movie was scary so I spilled out my soda and screamed. I am very weat too hehe. Sorry that I woke you up. And that I spilled soda on you." 
- "It´s okay Niall, but I have to go and change clothes now. I´ll be right back, I´ll ask my dad if he has some clothes that you can borrow."
- "Thank you Frida." Svarade Niall och log mot henne. Vi andra hade äntligen slutat skratta nu. Jag följde Frida med blicken när hon försvann ut ur rummet. Vi andra satt kvar och pratade lite. Efter en kvart kom Frida tillbaka med torra kläder, ett par mjukisbyxor och en rosa tjocktröja som såg riktigt mysig ut. I handen hade hon ett par mjukisbyxor och en blå t-shirt som Niall skulle få låna. Frida gav kläderna till Niall och han försvann iväg till badrummet. Frida satte sig ner bredvid mig, jag tog tag i hennes hand och kramade om den. Våra ögon möttes och båda log stort mot varandra. Jag gav henne en lättsam puss på kinden. 
- "So what should we do now?" Frågade Frida glatt. 
- "You just had another concussion, maybe you should sleep." Sa jag till henne. 
- "I am not tired, and I don´t want to watch another movie, come on, lets do something fun."
- "Babe, you should relax." 
- "Sorry but you have no control over me. I know you do it for my best, but do you remember the first week after my pool accident? I was so bored, I don´t want to be that bored again. I want to live my life."
- "Sorry hun for trying to control over you. I know this is hard for you. Sorry!"
- "It´s okay babe" Jag lutade mig fram och vi möttes i en kyss, lika perfekt som alla andra. 
- "Ehm I think that we maybe should go home, it´s getting pretty late, sorry Frida." Sa Louis. 
- "Oh, it´s okay." Sa Frida och försökte att inte se allt för besviken ut. 
- "I can stay here, and we can do something that you want." Sa jag. Frida tittade på mig och log stort. Vi sa hejdå till killarna och Paul, sedan gick vi upp på Fridas rum. 
- "So what do you want to do babe?" 
- "Can´t we write a song?" Sa Frida och log mot mig.
- "Yeah sure! You can play the guitar and we both can sing." Svarade jag och log tillbaka. Frida tog fram ett skrivblock, en penna och sin gitarr. Vi satt ända till klockan 1 på natten och skrev. När låten var klar gick vi ock la oss. Låten hade blivit riktigt bra, imorgon kväll skulle vi spela upp den för killarna hade vi bestämt. 
- "Good night beautiful, I love you."
- Good night handsome, I love you too Harry." Våra läppar möttes i en sista kyss innan vi båda somnade.




My perfect life! - Kapitel 37

Fridas perspektiv:
Mitt huvud dunkade när jag långsamt öppnade ögonen. Det var väldigt ljust i rummet, jag tittade mig omkring och fick minnen, minnen från när jag hade ramlat vid poolen. Då hade jag också vaknat upp på ett sjukhus. Jag vred lite på huvudet och fick se Harry sitta där med rödsprängda ögon, ännu mer minnen dök upp i mitt huvud. 
- "Hary, what am I doing here again?" Harry sken upp som en sol när han såg att jag var vaken och hörde min röst. 
- "Oh my baby! You are alive, I was wondering if I would ever see your beautiful eyes again. Two fans hit you, so you fell and hit your head again. Buy lucky you it wasn´t at the same spot as last time, and the fall wasn´t so bad. But I thought you were going to leave me."
- "I will never leave you Harry, I promise. But wait, aren´t you suposed to be on tour?" 
- "You think I wouldn´t be with my girlfriend if she is really hurt? Are you crazy girl? Me and the boys whent home as soon as we heard from your mom that you were hurt."
- "Aw, that´s so sweet of you. But what did the fans say?"
- "Well, the persons who suported our relationship understood, but the once who didn´t are kind of pissed, but I don´t care."
- "Oh, I am so sorry Harry!" 
- "Don´t be, it´s not your fault." 
- "How long have I been gone?" 
- "Two days."
- "Omg, have you sleppt anything at all?"
- "No, not really. I couldn´t."
- "Come her sweetie, sleep her next to me." Jag gjorde plats åt Harry bredvid mig. Han la sig och höll om mig och pussade mig lätt på kinden. 
- "I love you Frida."
- "I love you too Harry." Sedan somnade vi båda.
Det var nu två dagar sedan jag vaknade. Harry hade inte lämnat min sida, förutom för att gå på toa och hämta mat. Mamma, pappa och Alice hade varit här en hel del, de var väldigt glada att jag mådde bra. Louis, Niall, Liam och Zayn hade även varit här lite, det var killar som kunde få mig på bättre humör det. Harry sov brevid mig i sängen just nu och jag bara tittade på hans vackra ansikte. En sjuksköterska kom in och frågade hur jag mådde. Jag hade ont i huvudet, men bortsett från det mådde jag bra, hur kunde man inte må bra när man hade världens underbaraste pojkvän, vänner och familj? Hon berättade för mig att jag skulle få åka hem senare idag. Sedan gick hon ut igen. Jag väckte Harry och berättade att jag skulle få åka hem. Mitt ben hade blivit lite sämre av fallet, så jag skulle bli tvungen att ha gipset i 4 veckor till istället för 3. Harry log mot mig och sedan kysstes vi passionerat. Plötsligt öppnades dörren, vi båda tittade dit, där stod resten av killarna och bara log.
- "Sorry for interuppting your cosy moment hehe." Sa Louis och alla skrattade.
- "Heey boys! Sa jag och log stort mot dem, killarna hade redan sett oss hångla och sådant, så jag skämdes inte så mycket över det. Killarna kramade mig och sedan satte de sig på varsin stol runt sängen. Vi snackade i flera timmar, ända tills sjuksköterskan kom in igen för att säga att jag fick åka hem nu. Vi alla blev väldigt glada. Jag gick in till badrummet för att byta om. När jag kom ut igen stod killarna redo och hade packat ner alla mina saker. Jag tog mina kryckor och hoppade ut ur rummet. Vi gick till receptionen för att "checka ut" sedan gick vi ut till Louis bil. I bilen ringde jag mamma för att säga att jag var på väg hem nu, hon blev riktigt förvånad att jag fick åka hem idag, men samtidigt väldigt, väldigt glad. Vi åkte alla hem till mig och Alice sprang ut och kramade om mig. Det kändes skönt att vara hemma igen. Harrys mobil ringde och han försvann iväg för att kunna prata ostört. När han kom tillbaka berättade han att det var Paul som hade ringt. Han sa att turnén skulle börja om igen på nytt om två veckor. Han hade även frågat om jag skulle med. Självklart ville jag med, och eftersom att jag har kvar gipset så skulle jag komma två veckor senare, alltså till Frankrike.
Vi satt hela familjen plus killarna och bara pratade. Sedan kom även Paul över för vi skulle snacka om hur vi skulle göra med fansen, vi var tvungna att göra någonting åt deras beteende. Vi snackade rätt så länge om hur vi skulle ändra deras inställning om mig, vi bestämde tillslut att jag och killarna skulle göra en video och lägga upp på youtube där vi berättade om att de inte fick göra såhär. Paul filmade. 
Harry: - "Hello 1D fans, we are taking our time to make a video about what you did to my Frida, you should take your time and watch it and think about what we say. As you can se Frida is alive, she was very lucky. What you did is unacaptable. 
Louis: - "Hate messages is one thing, but hiting her? That is just so crazy! Did you really think that we would want you if you do that? Come on, think before you do stuff like that. As you all know we delayed the tour. Harry said that he wanted to go home and be with Frida, but at first I said that we couldn´t do that, you guys would just hate Frida more if we did that. But then Harry said, I know, but I don´t want to make the fans happy by singing to them, they don´t deserve that. I just can´t do that. And that made me think after, he was right, it didn´t feel right to sing to you when all you do is hate Frida. But I know it wasn´t fair to all the fans who supported Harry and Frida. But it was the right thing to do, and we all knew it. All of you who hate Frida, or Eleanor, please don´t. You have no right to hate them, you don´t know them. They are the most wonderful girls in the world. They don´t deserve your hate. And don´t say that they are just with us because of our fame, because that is not true, they love us like normal boys, we know that. 
Liam: - "We all love Frida very much, she is one of our best friends. If you send hate to her, you also send hate to us. We are like one big family, Is one of us sad, everyone else is too. Respect Louis and Harrys girlfriends. You know we love you all very much, we will always do. If you all send so much hate, we will take distance from you. We wont say hello to you all the time, we wont tell you were we are, we will be more private. So think about what you want, before you do something stupid like hurting Frida, or Eleanor. 
Zayn: - "I hope you all listen to this and think about what we say, beacuase this is a very serious thing. You have to understand that you can´t just hit Frida and think that we aint going to get mad. When we heard about Fridas injure we all got very worried. And then when we heard that two fans had caused the injure we got really angry. I hope you understand that. This is not okay, the girls who did this should be ashamed, and all of you who send hate should be ashamed too. Words can hurt, you know. 
Niall: - "You see what happened when this happened, we delayed the tour. If it happens again we might cancel the concert and not just delay it. You have to understand the consequences. If Frida would have died, we would have never forgiven you. Please just stop hating people you don´t know. Frida is a wonderful person, she is caring, she is happy all the time, even now when her leg is broken. She is positive like all the time, she is absolutley amazing. Plus she makes Harry the happiest boy on earth. Be happy for them instead of hating and wishing Frida was dead. 
Harry: - "As you all can see I am not the only one in the band who loves Frida. She means a lot to us all. Without her I would be nothing, please just accept that. 
Frida: - "When I met Harry and the boys after you had said all those hate word to me they got really sad. And you don´t want them to be sad, do you? I can see that they love their fans a lot, and I know it´s hard for them to hate you. I don´t understand why you hate me, I don´t hate you, right? I see no point in hating me, you wont make the boys happier for that. Send them love and happiness instead, support them in every weather. They all support you right? They are so nice to you fans, be nice back. 
Harry: - I sincerly hope you have listned to the whole video. And I hope you are going to think about what we said. You know we love you, just be a little nicer to my girlfriend. You don´t have to love her as much as I do, you don´t have to like her at all if you don´t want to. But keep your hate-thoughts to your self. Nobody gets happy for hate. Think positive, like Frida. She manages to allways think positive. We love you all! Bye.

Håltimme i två och en halvtimme, så jag drog hem och skrev ett nytt kapitel ;) Jag har fått massa idéer och skrivglädje. Dessutom så jag jag inte så mycket plugg den här veckan, så ni kanske får ett kapitel varje dag :) Vi får se ;) Kommentera vad ni tycker. Nu måste jag skriva en uppsats om Algebra... Ha det bra!

My perfect life - Kapitel 36

Annas perspektiv (Fridas mamma)
Jag och Thomas satt ute på baksidan och pratade när telefonen plötsligt ringde. Det var Frida, så jag svarade på Svenska.
-"Hej gumman! Har killarna åkt nu?"
-"Eh hello, my name is Lovisa and I am calling from the central hospital. Is this Fridas mum?" sa en röst som inte var Frida. Sjukhuset? Vad snackar hon om? Oron steg inom mig.
-"Yes that's me. Is Frida okay?"
-"i don't really know how to say this, bu Frida is hurt. And it's very serious. Can you come over here now? We need to ask you some questions." sa Lovisa lugnt till mig. Men jag var inte alls lugn, jag visste inte vad jag skulle göra.
-"Oh my god! I'll be right there!" jag la på och skrek till Thomas att vi skulle till sjukhuset. Han tittade oroligt på mig och förstod att det var om Frida eftersom han hade hört mig prata i telefonen. Utan att ställa några frågor sprang han in, hämtade Alice och sedan sprang vi ut till bilen.
10 minuter senare var vi framme vid sjukhuset. Vi sprang in till receptionen och frågade tanten som satt där. Hon sa att vi skulle sätta oss och vänt så skulle en läkare snart komma och berätta vad som hade hänt. Efter bara någon minut kom en manlig läkare som presenterade sig själv som Patric.
-"your daughter had a little accident at the airport. There was a girl who saw it all and called an ambulance. One Directions fans screamed at Frida and then two girls punched her in her face. She fell and hit her head. We know that she got an concussion three weeks ago and that why this is very serious. We don't know yet if she hit the same part of the head as last time, but they are looking it up now. She is uncounsios right now, and we don't know when she will wake up. We promise that we will do everything to help her." jag och thomas var helt likbleka i ansiktet. Minnena kom tillbaka från förra besöket här. Den gången hade det gått bra, men det var inte alls lina säkert att hon ens skulle klara sig den här gången. Jag började gråta och thomas höll om mig.
- "Mamma, vad händer?" alice tittade orolig på oss. Jag bara grät så jag kunde inte förklara. Så thomas fick göra det.
Vi satt på sjukhuset flera timmar utan att få något positivt besked. Men som tur var så hade vi heller inte fått något negativt besked heller. Thomas och Alice åkte hem på kvällen, men jag satt kvar och bara grät. Jag frågade om jag fick gå in till Frida, men Patric sa nej. De höll på och undersöka henne. Jag satt snällt kvar i väntrummet och bara grät och grät. Hela natten satt jag kvar, utan att sova en enda sekund. Thomas och alice kom tillbaka på morgonen och vi bara satt där utan att säga någonting. Detta var inte en bra miljö för Alice, jag såg hur orolig och förvirrad hon såg ut.
- "Kom Alice så tar vi en promenad."
Harrys perspektiv
Vi hade precis kommit fram till hotellet. Jag tog upp mobilen för att ringa Frida. Jag ringde flera gånger men fick inget svar. Hon var väl säkert med Alice eller något tänkte jag. Så jag gick över till Louis hotellrum där alla andra satt och snackade. Vi skrattade och hade riktigt kul, de fick mig att inte tänka på Frida och hur mycket jag saknade henne för ett tag. Men senare på kvällen när vi skulle sova tog jag upp mobilen för att se om hon hade smsat eller något. Men jag hade inte fått ett enda sms. Jag provade att ringa Frida igen, men fick inget svar. Jag började bli lite orolig, men försökte tänka positivt, hon var kanske trött och sov redan, hon kanske hade hittat en kompis, hon kanske umgicks lite med familjen. Jag skickade iväg ett sms till henne och sedan la jag undan mobilen och somnade rätt så fort.
När jag vannade på morgonen hade jag fortfarande inte fått något sms från Frida. Jag började bli mer och mer orolig, tänk om det hade hänt henne något. Jag provade att ringa Anna men fick inget svar där heller. Paniken steg inom mig, jag fasade för det värsta, tänk om fansen hade gjort henne något. Tänk om hon var allvarligt skadad. Jag gick över till killarna, de såg genast att någonting var fel.
- "What´s up Harry?" Frågade Louis.
- "Frida isn't answering my calls, I haven't talked to her since I left her by the exit. What if the fans did something to her?"
- "I´m sure she is fine, don´t worry. Have you called her mom?" Sa Liam lugnande.
- "Yeah, she doesn´t answer either. I can´t not worry, it´s my girlfriend we are talking about! I can´t live without her. I need to know that she is okay." I samma ögonblick som jag sa det ringde mobilen. Det var Anna, Fridas mamma. Jag svarade snabbt och gick ut i korridoren för att kunna prata ostört. När jag fick höra att Frida låg på sjukhus föll mobilen ur handen och jag bara la mig ner på golvet och grät. Dörren öppnades och ut kom Louis.
- "What happened Harry? Is Frida okay?"
- "She.. she.." Jag kunde inte få ur mig orden. Louis tog upp mobilen och började prata med Anna. Hans blick stelnade till och jag såg hur en tår föll ner för hans kind, Frida betydde väldigt mycket för oss alla, vi skulle inte klara av att leva utan henne. När Louis hade lagt på satte han sig ner på golvet och höll om mig.
- "It´s going to be okay Harry, the doctors will do everything they can."
- "I know, but what if that isn't enough? I can´t live without her, I just can´t."
- "Don´t think like that, you won´t have to live without her. She´ll make it, she is strong."
- "I FUCKING HATE THE FANS WHO DID THIS, IF FRIDA DIES I AM GOING TO KILL THEM! AND EVERYONE ELSE WHO HATES FRIDA!" Skrek jag och grät.
- "Calm down Harry, it´s going to be okay." Louis kramade om mig ännu hårdare, han var en schyst kille, alltid stöttande. Nu kom även de andra killarna ut i korridoren för att se vad som pågick här. Louis berättade snabbt och killarna var snabba med att krama om mig.
- "I wanna go home, I want to be there when Frida wakes up, if she wakes up." Sa jag till dem.
- "Harry, we can´t go home. The fans will hate her even more if we cancel the shows." Sa Louis.
- "I don´t want to perform, the fans are not worth it. They can´t just hate my girlfriend and think that we are going to love them and perform for them. I am not going to do that. I am going home, even if I have to go alone."
- "You are right, the hate fans are not worth it, but think of the fans who suport you and Frida. Are they supposed to suffer because of the haters? It´s not fair." Sa Liam.
- "I know, it´s not fair. But right now all I care about is that my girlfriend gets okay. I´ll handle the fans later, maybe we could just delay the concert a few weeks, or something like that."
- "I understand you Harry, let´s go and talk to Paul. I´m sure he will understand."
- "Sorry boys, but my answer is no. We can´t delay the concerts. You have to do this now!" Sa Paul.
- "You don´t undestand! My girlfriend might die, I can´t be happy on stage while she is back in London at a hospital."
- "I understand you Harry, and I am really sorry, but we just can´t delay the concerts. You will have to make it through this." Jag stormade ut ur rummet och bort till mitt. Packade ner allt i min väska. Jag bryr mig inte ett skit om vad Paul säger, jag tänker åka hem ändå. Jag vägrar sjunga inför fans som hatar min flickvän, går inte på tanken. Louis kom inspringandes i mitt rum med sin väska redan packad.
- "I knew you´d go anyway, I´m coming with you."
- "Thanks Louis, I love you man."
- "Of course Harry, I´d never leave you alone in a situation like this. Love you too." Han gav mig en varm hård kram, sedan kom även Zayn, Liam och Niall in genom dörren med väskorna packade.
- "We are a team, we are in this together. Nobody is ever going to be left alone." Sa Liam. Vi tog våra väskor och stack ner och ut på gatan. Vi vinkade åt oss en taxi och åkte till flygplatsen. Nästa flyg till London gick om 3 timmar. Vi satte oss ner vid gaten och bara väntade. Plötsligt ringde Louis mobil. Det var Paul, han hade säkert märkt att vi alla var borta. Louis gick iväg för att prata lite med honom. Efter några minuter kom han tillbaka.
- "Paul is pissed, but I also think he understands." Sa Louis. Jag loggade in på twitter för att skriva en tweet till fansen. Sorry all 1D fans, but the tour is canceled for now. A group of fans have injured my girlfriend, and she is hurt very bad. So we don´t want to perform, we are going home to London. All you who have send hate to Frida should be ashamed, you are not worth our atention at a concert. And sorry to all of you who supported me and Frida. It´s not fair to you that we cancel the concert. But I hope you understand, right now my girlfriend is the highest priority. Sorry, we´ll make it up to you later! XX. Jag frågade Louis om jag kunde skriva så, och han tyckte det var en bra ide, men jag kanske borde vänta tills vi var i London igen så att inte en massa fans dök upp på flygplatsen. Så jag sparade tweeten och skulle skicka den senare.
När vi kom till London åkte vi direkt till sjukhuset. Anna och Thomas blev väldigt förvånade över att se oss där, men samtidigt väldigt glada. Vi kramade om dem och frågade hur läget såg ut. Frida var fortfarande medvetslös och läget var ostabilt. Ingen visste riktigt hur det skulle gå för henne.

Oj, här får ni ett riktigt långt kapitel! Hoppas ni gillar det. Jag funderar på att börja avsluta novellen. För snart är det sommarlov och då kommer jag inte ha så mycket tid att skriva, eller jo, men ni kanske inte är hemma och kommer läsa. Så jag tänkte avsluta novellen i sammband med att skolan slutar. Men jag ska försöka skriva så mycket som möjligt nu. Kanske blir ungefär 10 kapitel till. :)

My perfect life! - Kapitel 35

Tidigare:

Vi var på nöjesfältet i flera timmar och hade jättekul. Vi satt nu hemma hos killarna och chillade. Vi hade släpt av Alice hemma, och Eleanor med dessvärre, för hon skulle upp tidigt imorgon och jobba. Hon skulle kanske komma med på turnén den sista veckan, men ingenting var bestämt ännu. Hennes chef var väldigt hård, så hon kanske inte skulle få ledigt. Vi var väldigt ledsna över det, men ledsnast var nog Louis. Han träffade knappt Eleanor alls på grund av hans och hennes jobb. Det måste vara jättejobbigt för dem. Jag undrar hur det kommer bli för mig och Harry när jag börjar skolan. Då kommer nog inte jag och Harry ha tid att ses lika ofta som vi ses nu, men vi ska nog kunna lösa det på något sätt.
- ”When are you guys leaving tomorrow?” Frågade jag.
- ”12 a.m. So we have to be at the airport like 11.15 I think.” Svarade Liam.
- “Do you want to sleep here hun?” Frågade Harry.
- “Yeah I´d love that!”



Det var fredag, men inte vilken fredag som helst, utan den fredagen då killarna skulle iväg på sin turné. Jag stod på flygplatsen med dem och var tvungen att säga hejdå. 
- "Heey, don´t look so sad! We´ll see each other in three weeks." Sa Harry för att försöka muntra upp mig. 
- "I know, but three weeks is a long time. What am I suposed to do home all alone? I know like nobody."
- "Well, maybe you should get some friends then." Sa Louis glatt mot mig. 
- "Yeah, please try, for me?" Sa Harry och log sådär gulligt som får en att bli kär på nytt. 
- "I´ll try. But I think it´s hard to get friends know when everybody know I am friends with you guys and dating Harry. I don´t know who to trust." 
- "I understand babe, but I´m sure you´ll find someone." Harry kramade om mig hårt. 
- "It´s time to go now." Sa Paul, deras manager som såg lite stressad ut. Jag kramade om killarna hårt och sist Harry. 
- "I´ll miss you so much Harry! Promise to call me when you have time."
- "I´ll miss  you too beautiful. But we can do this, we´ve handled seven weeks without each other you know."
- "Yes, I know. But it´s still hard. I love you Harry. Call me when you are in Germany."
- "I love you too Frida. I will. Ahd you, try to have some fun back here." Jag nickade och lutade mig sedan fram för att möta hans underbara läppar. Vi kysstes ända tills Paul sa att de verkligen var tvungna att gå. En sista kyss och sedan släppte vi taget om varandra. De gick mot säkerhetskontrollen och jag stod kvar på exakt samma ställe som Harrry hade lämnat mig på. Fansen stod bakom mig och skrek saker som: We are going to miss you!, Have a awesome tour, We love you guys. Jag kunde inte låta bli att le lite, fansen var så himla gulliga. Jag stod kvar på samma plats ända tills killarna var utanför mitt synfält. Jag stod kvar lite extra till och med och bara stirrade in i tomma intet. Plötsligt hör jag hur fansens glädjerop ändras mot hat, hat mot mig. Leave them alone, biatch!, you are so ugly, Harry deserves better!, Slut och en massa hot kommentarer. Säkerhetsvakterna försöker lugna ner tjejerna, men det går inte så bra eftersom att de är så många. Jag känner hur tårarna börjar rinna ner längs kinderna. Hur ska jag komma ut härifrån, fansen står ju ivägen för utgången, den ända vägen bort härifrån är in genom säkerhetskontrollerna. En vakt går fram till mig. 
- "Come on, follow me." Säger han. Han går rakt mot säkerhetskontrollen och jag följer snabbt efter. Vi går igenom och skiter fullständigt i att det piper om oss båda. 
- "There´s a way out that only the people who work here are supposed to use. But I saw the look on the girls, you could have been hurt." 
- "Thank you so much." Vi forstatte gå och jag såg plötsligt hur killarna satt på stolar vid en gate. Alla skrattade och hade kul, förutom Harry. Han såg ledsen ut. 
- "Is it okay if I just talk to them for like five minutes?" Frågade jag vakten. 
- "Yeah sure, maybe they can show you the way out. I have to get back to my job." 
- "Thank you so much for the help."
- "Your welcome." Han log och jag log tillbaka. Sedan vände han sig om och började gå tillbaka mot säkerhetskontrollen.

 

Jag sprang fram till Harry och hoppade på honom. 
- "Frida, what are you doing here?" Sa han förvånat och resten av killarna stirrade lika förvånat på mig. 
- "Ehm, the fans got a little bit crazy so a guard had to take me in here."
- "What? What did the fans do or say?" Sa Harry med en orolig blick. 
- "They said stuff like that I´m to ugly for you, that I should leave you alone and much other hat and threat stuff."
- "Oh, that is not okay! I wissed I could go back to the fans and tell them that it´s not  okay." Harry såg riktigt arg ut. 
- "Sometimes I just hate our fans. Why can´t they just accept our girlfriends?" Sa Louis och även han såg ganska arg ut. 
- "Heey, can´t we all write on twitter and tell them to stop." Sa Niall och kände sig stolt över sin grymma idé. 
- "Yeah, that´s a great idea." Svarade Louis och de andra nickade instämmande. De tog upp sina mobiler och började skriva något. Harry visade mig vad han hade skrivit: To all 1D fans out there, stop hating my girlfriend! She is the most wonderful girl on this planet, she does not deserve hate. You don´t know her. Stop saying she is ugly, that I deserve better and other hate stuff. She is beautiful to me, SHE is the one who deserves better. I have no idea how this amazing girl chose me. Please just stop sending hate to her, do you really think we will like you if you do that? Support her instead, she doesn´t deserve your hate! I love you Frida, very much! And I love you, all my fans out there, but only if you stop hating my girlfriend. Be happy for us instead. XX. Det var så gulligt så att jag nästan började gråta. 
- "Oh Harry, you are the most wonderful person in the hole world! I love you!"
- "Hope they´ll stop now. Love you too!" Resten av killarna hade skrivit väldigt gulliga tweets de med. 
- "Aw guys, you are so cute! Thank you."
- "Anything for you Frida." Svarade de och log mot mig. 
- "Should I walk you to the exit? We are suposed to board the flight in like 10 minutes." 
- "Yes, thank you Harry." Jag gav killarna varsin kram igen och sa hejdå. Harry tog tag i min hand och vi började gå mot utgången.

 

- "Good bye my love! I love you, see you soon!" Sa Harry till mig när vi var framme vid utgången. 
- "Good bye handsome! I love you too! Yes, I´ll count the days." Vi kysstes ett antal gånger och sedan var Harry tvungen att gå. Det kändes jobbigt, jag hade ju nyss sagt hejdå till honom. Det kändes jobbigt att se honom gå bortåt mot gaten. Jag klarade inte av att stå kvar och titta på hur han långsamt försvann, så jag öppnade dörren och gick ut i friska luften. Solen sken för fullt och trafiken var i full gång på vägen några meter bort. Jag var nu på andra sidan av hela flygplatsen, så jag var tvungen att gå runt allt för att kunna komma till busshållplatsen. När jag kom till busshållplatsen stod det ett gäng tjejer där. En av dem tittade på mig och skrek: 
- "There she is, Harrys ugly girl." Resten av tjejerna vände sig om mot mig och sedan gick de alla med snabba steg mot mig. Jag stod som fast frusen i marken. Paniken steg inom mig och jag ville bara springa därifrån, men mina ben gick inte att röra, de ville stå kvar. Tjejerna var snabbt framme vid mig. 
- "We saw the boys tweets. You made them write that huh?" Sa en av dem. Jag öppnade munnnen för att säga något, men det kom inget ljud. 
- "I don´t get it. I don´t know what Harry sees in you." Sedan klev en av tjejerna ännu närmre mig. Hon sträckte ut handen och smällde till mig hårt med knytnäven rakt i ansiktet på mig. Hon slog så hårt att jag nästan tappade balansen, men jag lyckades stå kvar. En annan tjej kom fram och slog mig ännu hårdare. Den här gången lyckades jag inte stå kvar utan ramlade rakt bakåt på asfalten. Huvudet dunkade i marken och sedan blev allt svart, igen.


My perfect life! - Kapitel 34

Tidigare: 
- ”DU, VI ÄR INTE BÄSTA VÄNNER LÄNGRE! VI ÄR INTE ENS VÄNNER! DRA ÅT HELVETE FRIDA! HA ETT KUL LIV MED ONE DIRECTION!” Sedan la hon på. Jag la mig ner på sängen och bara grät. Hur fan kunde jag vara en sådan dålig människa som inte hörde av mig till min bästa vän? Jag förstår att hon är skitarg på mig just nu, men jag önskar att hon inte var det. Jag bara låg där på sängen och grät. Jag brydde mig inte ett dugg om killarna undrade var jag var, jag hade ingen lust att gå ner till dem. Fast jag ville gärna att Harry skulle komma upp till mig.


Harrys perspektiv:

-”Wow, how long is Frida going to talk to Sara?” Frågade Liam en halvtimme efter att Frida hade försvunnit upp på sitt rum.
- ”Well, I think they haven’t talked for a very long time. So I guess they have a lot to tell each other.” Svarade jag.
- “Yeah, you know how girls are Liam.” Sa Louis och blinkade med ögat.
Eleanor och Alice kom tillbaka från Alice rum, hand i hand.
- ”Yaay, there’s my favorite girls, I have missed you.” Sa Louis och vi andra skrattade. Alice släppte Eleanors hand och sprang till Louis. Han lyfte upp henne i sitt knä. Louis var så himla gullig mot Alice, han behandlade henne som en egen lillasyster. Vi alla gillade Alice väldigt mycket, men Louis och Alice hade något speciellt band. Eleanor stod kvar där Alice hade lämnat henne och låtsades se ledsen ut.
- ”Alice, did you leave me for that guy? You are mean, I thought we had talked about this, it’s you and me against Louis.”
- “But Louis looked so sad, and I don´t want him to be sad. But now you look sad, Harry, give her a hug.” Vi alla skrattade, Alice var så himla gullig. Jag reste mig upp och gjorde som Alice hade sagt.
- ”Hey, where’s Frida?” Frågade Eleanor.
- ”She is talking to her best friend Sara. I think I maybe just should go and check on her? Just to see that she hasn’t fell or anything. Be right back.”

 


Jag gick upp för trappan och när jag var utanför Fridas dörr hörde jag snyftningar. Jag öppnade försiktigt dörren och såg Frida ligga på sängen och gråta.
- ”Frida, why are you crying? What happened?” Jag gick fram och la mig bredvid och höll om henne.
- ”My… best… friend… hates… me.” Fick hon fram mellan snyftningarna.
- ”What? Why sweetie?”
- ”Becuase I am a terrible person!”
- ”No, you are not! What happened?” Hon berättade allting för mig och jag kände medlidande. Hur kunde hennes bästa vän säga något sådant? Hon kunde ju för fan också ha ringt. Allt var inte Fridas fel.
- ”Sweetheart! It’s not your fault, she could have called you too.”
- “No, because I was the one who left, not her.”
- “You are not a bad person. You just made a mistake, everybody can do that. Give her some time and I think she will forgive you.”
- “Actually I know the perfect way to get her to forgive me.” Sa Frida och sken upp i ett litet leende.
- “Awesome, tell me babe!”
- ”I think we are going to be in Sweden when it is her birthday. So maybe we could through her a surprise party. Please can you and the guys perform? She is a big fan, she would get so happy.”
- “That sounds like a great idea. Yeah, I just have to talk to the boys. Oh that reminds me, I was just going up her to check on you. I think they might wonder where I am now. Should we go down to them?”
- “Ehm I think I want to be alone for a while, but you can go down. I’ll come soon.”
- “Oh, okey! Don’t forget that you are not a bad person! I love you with my whole heart Frida!”
- “I love you too Harry!” Jag kysste henne mjuk på läpparna och sedan gick jag ner till killarna, Alice och Eleanor igen.

 

Fridas perspektiv:

När Harry hade gått låg jag kvar på sängen ett tag och funderade över min plan. Sedan kom jag på att killarna åker ju imorgon. Nä jag kan inte ligga här och deppa, jag måste umgås med dem. Men först skulle jag bara smsa Sara. ”Förlåt Sara, jag vet att jag inte kan ta tillbaka vad jag har gjort! Men jag vill bara att du ska veta att jag är hemskt ledsen över det. Jag älskar dig och kommer alltid att göra. Du kommer alltid vara min bästa vän! Snälla förlåt mig? Jag lovar att aldrig göra om detta misstag! Förlåt älskling! Puss och kram /Frida.” Jag lät mobilen ligga kvar uppe på rummet, sedan tog jag kryckorna och hoppade ner till de andra.  

 

Jag tror att Harry hade berättat vad som hade hänt, för alla tittade medlidandes på mig och reste sig sedan upp för att ge mig en tröstandes kram.
- ”Thank you boys, and Eleanor. But hey, let’s not be sad. You guys are leaving tomorrow, we should do something fun today.”
- “Yeah, I think so too!” Svarade Eleanor.
- “What should we do then?” Sa Louis glatt.
- “CAN’T WE GO TO AMUSEMENT PARK?” Skrek Alice glatt.
- “YAAAAAY!” Let´s do that!” Svarade alla i kör.
- “I just have to talk to mum to see if it´s okay that Alice comes with us.” Jag och Alice gick ut till baksidan där mamma och pappa satt och läste varsin tidning.
- ”Hey mum and dad, Is it okay if we bring Alice to an amusement park? We´ll take good care of her, I promise.”
- “Yeah sure, I trust you and the guys.” Svarade mamma.
- “Thank you!” Svarade Alice glatt. Sedan sprang vi in till killarna och Eleanor igen.
- ”It was okay.” Sa Alice till dem. Vi tog på oss skorna och hoppade in i Louis bil. Även fast de har en stor bil så fick vi alla inte riktigt plats, så Alice fick sitta i Harrys knä. När vi kom fram till ett stort nöjesfält bara 10 minuter ifrån vårt hus gick vi för att köpa åkband och entrebiljetter. När vi kom in innanför entrén tog Alice Louis hand och sprang iväg, Eleanor och Niall sprang efter dem. Kvar stod jag, Liam, Zayn och Harry.
- ”So, what should we start with?” Frågade Liam.
- ”Let´s go to that rollercoaster.” Sa jag och pekade på en som inte såg så läskig ut.
- ”Babe, are you sure you can ride that with your leg?” Frågade Harry mig osäkert, som den beskyddande pojkvän han var.
- “Yes, Harry! I can handle it! Please? I hate this plaster, come on, can’t you just let me have a fun day and not mention my plaster every second?” Svarade jag och försökte att inte låta sur.
- “I´m sorry hun. You are right, let´s enjoy this day! I am not going to say a word about your plaster, but if it hurts or anything just let me know.”
- “Of course babe! Thank you.” Jag kysste honom på kinden och började hoppa mot bergodalbanan.

 

Vi var på nöjesfältet i flera timmar och hade jättekul. Vi satt nu hemma hos killarna och chillade. Vi hade släpt av Alice hemma, och Eleanor med dessvärre, för hon skulle upp tidigt imorgon och jobba. Hon skulle kanske komma med på turnén den sista veckan, men ingenting var bestämt ännu. Hennes chef var väldigt hård, så hon kanske inte skulle få ledigt. Vi var väldigt ledsna över det, men ledsnast var nog Louis. Han träffade knappt Eleanor alls på grund av hans och hennes jobb. Det måste vara jättejobbigt för dem. Jag undrar hur det kommer bli för mig och Harry när jag börjar skolan. Då kommer nog inte jag och Harry ha tid att ses lika ofta som vi ses nu, men vi ska nog kunna lösa det på något sätt.
- ”When are you guys leaving tomorrow?” Frågade jag.
- ”12 a.m. So we have to be at the airport like 11.15 I think.” Svarade Liam.
- “Do you want to sleep here hun?” Frågade Harry.
- “Yeah I´d love that!”


Här har ni nästa kapitel. Hoppas ni gillar det! KOMMENTERA :D Kram


My perfect life! - Kapitel 33

En vecka senare (dagen innan killarna ska åka på turné):

Jag och Harry låg i min säng på morgonen och bara mös.
- ”I don’t want you to leave tomorrow Harry.” Sa jag med en ledsen röst.
- “Aw cutie! I don’t want to leave either. But I have to! And we will see each other again in three weeks.”
- “I know! But I don’t want to be without you, and three weeks is a long time.”
- “I know! But we can do it! And we will talk every day! I promise.”  
- “Good! I know it’s very cosy here with you, but I am really hungry hehe!”
- “Haha Frida! You sound like Niall.”
- “No, Niall is hungry all the time, and I really mean ALL the time. I am just very hungry in the morning.”
- “Okey, if you say so. Let’s eat then.” Vi gick upp ur sängen, jag tog mina kryckor och började hoppa ner till köket. Harry gick snällt efter för att finnas där om jag skulle ramla eller något. Vi gjorde iordning smörgåsar och sedan satte vi oss på baksidan för att äta.
- ”I miss swimming in the swimming pool!” Sa jag och suckade.
- ”I know yo do babe! When we come home from the tour we should have a pool party, you me, the guys, Eleanor and Alice.”
- “Yeeah, that sounds awesome! Can´t wait.” Vi satt och snackade lite och sedan bestämde vi oss för att ringa killarna och se om de ville komma över. De åkte ju till Tyskland imorgon och jag ville hinna träffa dem innan.
- ”Is it okay if Eleanor comes too? Louis is with her.” Frågade Harry mig.
- “Yeah sure! That will be awesome!”
- “Great, they’ll be here in 15 minutes.”

 

15 minuter senare plingade det på dörren. Jag och Harry gick in för att öppna. Men som vanligt kom Alice springandes och hann före oss.
- ”LOOOOUIIIIIS!” Skrek Alice när hon såg Louis.
- ”ALIIIICE!” Skrek Louis tillbaka och släppte Eleanors hand för att fånga upp Alice.
- ”Louis, who is that girl?” Sa Alice och pekade på Eleanor. De hade inte träffats förut.
- ”That’s my beautiful girlfriend Eleanor.”
- ”Hello Eleanor. Just to be clear, Louis is mine.” Vi alla skrattade, för att vara en femåring kunde Alice saga riktigt klockrena kommentarer ibland.
- ”You must be Alice, Louis have told me very much about you. Aw, can´t he be boths?”
- “Okay. Come Eleanor, I want to show you my new teddy bear.”
- “Sound fun, I just need to take of my shoes.” Hon tog av skorna, kramade om mig och Harry, sedan tog Alice hennes hand och drog med henne till sitt rum.
- ”Wow, my two favorite girls just abandoned me.” Sa Louis med en trumpen min.
- “Hey, I am still here? Aren’t I on your list with favorite girls?” Sa jag och försökte se lite ledsen ut.
- ”Of course you are Fridaa! Never leave me!” Han bar upp mig i famnen och gick in med mig till vardagsrummet.
- ”Heey, she is my girlfriend! Just because your have abandoned you doesn´t mean you can steel mine.” Skrek Harry på skoj till oss. Jag och Louis skrattade. Resten av killarna kom in till oss och jag hoppade för att sätta mig i Harrys knä.
- ”Louis won’t get me! Because I would never leave you.” Viskade jag i hans öra. Han log upp som en sol och kysste mig lätt på kinden.
- ”So what are we going to do today?” Frågade Zayn.
- “I don’t know! Just relax and hang out maybe?” Sa jag.
- “Sounds good to me.” Svarade Zayn och de andra killarna höll med. Jag kände hur mobilen började vibrera i fickan, jag tog upp den och såg att det var Sara.
- ”Sorry boys, I have to get this. It´s my best friend Sara.” Sa jag och log mot dem. Jag hoppade iväg och upp till mitt rum för att kunna prata ostört med henne.

 

- ”Heej älskling! Hur är det? Jag saknar dig!” Sa jag när jag hade svarat.
- ”Saknat mig?! Jo men visst vi säger så! Du har ju för fan inte hört av dig mer än en gång sedan du åkte till London.” Svarade Sara argt.
- ”Förlåt! Men ja i början var det mycket med att packa upp och ja jag har helt enkelt inte haft tid.” Det var en lögn, jag hade haft tid, jag hade bara glömt bort det, och jag skämdes sjukt mycket över det.
- ”Jag förstår att du inte har tid, du hänger säkert med din pojkvän och resten av killarna hela jävla tiden, klart som fan att man glömmer bort sina vänner i Sverige då!” Sa hon ironiskt och hon lät verkligen jättearg på rösten.
- ”Förlåt Sara, jag har jättedåligt samvete!”
- ”Du hade fan inte ens tid att ringa när du hade skadat dig. Nej det fick man reda på genom skvallertidningar istället. Jag har saknat dig så mycket att det gör ont, jag har väntat varje dag på att du skulle ringa. Sedan när jag såg bilden på dig och Harry och du hade gips och bilden var tagen för två veckor sedan fick jag fan nog! Hur fan kunde du inte ha tid att ringa din bästa vän och bara berätta hur du hade det och att du var skadad? Asså fyfan Frida! Jag trodde vi var vänner och berättade allt för varandra!”
- ”Sara förlåt! Jag känner mig så hemsk just nu! Förlåt, jag vet inte vad jag ska säga som får dig att förlåta mig.” Jag nästan grät nu.
- ”Du är hemsk! Det finns ingenting du kan säga som kommer göra att jag förlåter dig. Du är en sådan jävla falsk person! Du kan dra åt helvete!”
- ”SARAA! FÖRLÅT! Det var inte meningen att glömma att ringa. När jag hade skadat mig mådde jag skit i en vecka, jag orkade knappt göra någonting. Och jag ville inte att du skulle behöva oroa dig i onödan. Så jag skulle ringa när jag mådde bättre. Men sen blev det aldrig av. Snälla förlåt mig! Snälla?”
- ”Du kan försöka förklara dig hur mycket du vill, men jag säger dig bara en sak. Spara på krafterna till någon som bryr sig. För jag bryr mig verkligen inte längre!”
- ”Sara min bästa vän, snälla förlåt mig?”
- ”DU, VI ÄR INTE BÄSTA VÄNNER LÄNGRE! VI ÄR INTE ENS VÄNNER! DRA ÅT HELVETE FRIDA! HA ETT KUL LIV MED ONE DIRECTION!” Sedan la hon på. Jag la mig ner på sängen och bara grät. Hur fan kunde jag vara en sådan dålig människa som inte hörde av mig till min bästa vän? Jag förstår att hon är skitarg på mig just nu, men jag önskar att hon inte var det. Jag bara låg där på sängen och grät. Jag brydde mig inte ett dugg om killarna undrade var jag var, jag hade ingen lust att gå ner till dem. Fast jag ville gärna att Harry skulle komma upp till mig.


Jag har bestämt mig! Jag ska inte lägga ner bloggen :D jag blev så himla glad för de fina kommentarerna jag fick av Ebba :) Tack <3 Men jag kommer nog inte lägga upp kapitel lika ofta, kanske en till två gånger i veckan. Det beror på hur mycket plugg jag har. ;) Hoppas mina fina läsare stannar kvar och läser min novell ändå! Och jag kan meddela att det nog inte blir något kapitel förrän nästa helg, eller kanske nästa torsdag :/ För om en halvtimme ska jag åka till min kompis landställe. Och kommer hem på söndag, och sen nästa vecka har jag jättemycket plugg som jag måste prioritera före bloggen. Så antingen kommer nästa kapitel på torsdag nästa vecka eller nästa helg, håll utkik ;) Ha det grymt! :) <3

My perfect life! - Kapitel 32

Annas perspektiv (Fridas mamma):

Mobilen ringde och jag kände inte igen numret. Men jag svarade ändå.
- ”Anna här!”
- ”Hello this is Harry.”
- ”Oh hey Harry. Where you trying to reach Frida but she didn´t answer? She is sleeping. ”Actually I called to talk with you.”
- “Oh, okey! So what do you want to talk about?”
- ”The tour…”
- ”Oh, so Frida have told you what we said? Well I don’t think it is such a good idea to let her fly all over the world with a broken leg.”
- “I know, that’s why I called you. I have an idea.” Harry berättade om sin idé och först var jag lite osäker, men till slut gick jag med på det. Jag sa till honom att jag skulle berätta för Frida, och att han kunde komma hit när han hade vaknat och överraska Frida. Vi sa hejdå och jag gick sedan för att sova.

 

Nästa morgon:

När jag vaknade kom jag på vad jag och Harry hade bestämt. Så jag gick för att väcka Frida och berätta. Jag visste att hon skulle bli glad.
- ”Frida! Vakna! Jag måste berätta en sak för dig!” Frida vaknade inte, så jag drog av henne täcket.
- ”Neeeej! KAAAALLT! GE TILLBAKA MIG TÄCKE, VEM DU NU ÄN ÄR! JAG VILL SOVA!”
- ”Frida, det är bara jag. Ta det lugnt. Jag måste prata med dig.”
- ”Oj, hehe god morgon mamma! Visst, prata på du.”
- ”Jo Harry ringde mig igår.”
- ”Juste, han sa att han hade en idé och ville prata med dig. Så vad var hans idé?”
- ”Jo, eftersom att både jag och pappa inte tyckte att du skulle flyga runt i världen med ett gipsat ben så tänkte vi säga nej till dig. Men sedan ringde Harry, han hade den smarta idén att du skulle följa med dem på turnén när du ha tagit bort dit gips. Vilket är om 4 veckor, och eftersom att de inte åker förrän om en vecka så behöver du bara vara utan Harry i 3 veckor. Låter det bra gumman?”
- ”ÅÅÅÅH, tack så mycket mamma! Du är bäst!”
- ”Gumman då, tacka inte mig. Tacka Harry, det var ju hans smarta idé.” Och rätt som det var så plingade det på dörren.
- ”Gumman går du och öppnar?”
- ”Va, men jag har ju bara pyjamas!”
- ”Äsch det spelar väl ingen roll. Här har du dina kryckor, gå nu.”

 

Fridas perspektiv:

Jag gjorde som mamma sa och hoppade ner för trappan med kryckorna. Undra vem det kunde vara, varför kunde inte bara mamma ha öppnat dörren? Jag hoppade trött fram mot dörren, jag hade ju trots allt vaknat för bara 10 minuter sedan, och jag hade ju inte precis blivit väckt på ett särskilt milt sätt. Jag öppnade dörren och tittade ut. Där stod min underbara pojkvän.
- ”HARRYYYY! What are you doing here so early?” Jag sken upp i världens leende.
- ”Well when I spoke to your mother yesterday she said that I could come over when I had woken up. And I really wanted to see you, so I put my alarm clock on 8 o’clock, and yeah, now I’m here!” Han sträckte ut sina armar mot mig och jag släppte mina kryckor och tog stöd i hans famn istället.
- ”You are the most wonderful boyfriend a girl could ever get. I am never letting you go Harry!”
- “Good, because I am never letting you go either.” Vi log mot varandra innan våra läppar möttes i en underbar kyss.
- ”And thank you for coming up with that great idea. I love you so much! We are going to have a blast on the tour.”
- “Anything for you my baby. I just could not be without you for six weeks again. I love you too, more than I can describe! Yes we are going to have an awesome time.”
- “Come on, let’s not stand here all day long. Let’s go inside.” Vi gick in och satte oss i soffan. Vi satt och bara snackade, efter ett tag kom jag på att jag hade ju inte ätit frukost.
- ”Ehm Harry, I woke up like ten minutes before you came. So I haven’t eaten breakfast, and I still have my pyjamas on haha! I am hungry.”
- “You are cute with no make-up and pyjamas!”
- “Aw you are too cute. But I think I should eat and get dressed.”
- “Okay, Liam texted me and asked what I was doing. Is it okay if they all come over? We are free today.”
- “Yeah sure. Sounds awesome. Come on now.” Jag ställde mig upp och tog tag I mina kryckor men mer än så hann jag inte förrän Harry lyfte upp mig I sin famn och bar in mig till köket.
- ”Haha no Harry, please let me down.” Han släppte ner mig på en av stolarna i köket.
- ”I’ll fix breakfast to you my girl, just sit there and relax.”
- “You don’t have to do that, just go and get my crutches, I can fix my own breakfast.”
- “Nope, I’ll do your breakfast.” Jag kände att det inte var någon idé att fortstätta klaga, så jag lät honom fixa min frukost. Han ställde fram en tallrik framför mig, på tallriken låg två mackor med ost och paprika som var format som ett hjärta.
- ”Aaw Harry! You are just so sweet!” Jag kysste honom lätt på läpparna och började äta på den första mackan. ”Don’t you want anything to eat?”
- ”Naah, I ate at home. I’m not like Niall.”
- ”Haha, Niall is crazy.” Precis som Frida hade sagt det såg jag Niall i dörröppningen till köket.
- ”Yes I am crazyyyyy!” Skrek han. Jag och Frida började skratta, nu kom de andra killarna in till köket.
- ”What are you laughing about?” Frågade Louis nyfiket.
- ”Niall, he is crazyyyyy!” Svarade jag mellan skratten och jag och Harry började skratta ännu mera.
- ”I don’t understand why that is so funny. We all know that Niall is crazy. And Niall how can you be hungry now? You ate four sandwiches like twenty minutes ago.” Sa Liam till Niall som stod och gjorde två mackor. Jag och Harry började skratta ännu mera nu. Jag höll på att ramla av stolen men Louis var snabb med att fånga mig.
- ”Take it easy girl we don’t want another concussion or broken leg.” Sa han till mig. Jag och Harry lugna ner oss lite.
- ”Heey boys!” Sa jag och kramade om dem alla. ”Have Harry told you the great news?”
- ”Heey Frida! No? What is it? ARE YOU PREGNANT FRIDA?” Skrek Louis.
- “Not so loud please, my parents might here you.” Och precis efter att jag hade sagt det kom mamma inspringandes i köket.
- ”ÄR DU GRAVID FRIDA?! HERREGUD, SKA JAG BLI MORMOR?”
- ”Nej mamma, jag är inte gravid! Det var bara Louis som trodde det. Snälla gå nu.”
- ”Jaha, vilken tur då. För jag vill inte bli mormor ännu.” Hon gick ut ur rummet och killarna kollade frågandes på mig.
- ”She heard you Louis. So she asked if I was pregnant. Which I’m not.” Killarna brast ut i skratt, jag blängde bara surt på dem. Efter ett tag lugnade de ner sig och Zayn sa:
- ”So, what was the good news then? Tell us.”
- ”Okay. I am going on tour with you!” Sa jag glatt.
- “Oh my god! That is so awesome! Then we won´t have to put up with a crying Harry every day! WOHOO!” Sa Niall.
- “Oh shut up Niall! But true hehe!” Svarade Harry.
- “Well actually, you will have to put up with a crying Harry for three weeks.” Sa jag.
- “What, why?” Frågade Louis.
- “Well, my parents didn’t let me go at first because of my leg. But then Harry came up with the great idea that I will fly to you after three weeks when my plaster is of.”
- “Oh, okay! But three weeks, Harry can handle that! You handled seven weeks without each other.” Sa Liam.
- “But wait, which countries will you be in the three first weeks?”
- “Germany, Poland, Ukraine, Spain and France I think.”
- “Oh okay, I have been to Germany and Spain. But never Poland, Ukraine or France. But I am glad that I’m not missing Italy, Sweden and specially the US. Little sad to miss France thoug.”


My perfect life! - Kapitel 31

Tidigare: När vi väl kom hem var vi alla helt genomblöta och Louis var helt slut. Jag tackade honom så jättemycket och sedan gick jag för att kolla med pappa om han hade några kläder som killarna kunde låna. De fick alla varsin t-shirt och ett par lite förstora byxor, men det fick duga. Jag hoppade upp till mitt rum för att byta om till mjukiskläderna igen. Det var skönt att ha dem nu när jag frös så mycket. När jag kom ner igen stod killarna i köket och fixade smörgåsar och varm choklad. Vi satte oss vid borde och åt och snackade.



Två veckor hade nu gått sedan min olycka och jag mådde hur bra som helst igen nu, ja förutom att min fot gjorde ont lite då och då, och jag hade såklart fortfarande kvar gipset. Jag stod i badrummet och fixade iordning mig, snart skulle Louis komma och hämta upp mig för jag skulle hem till killarna. När jag var klar hoppade jag ner för trappan och sa hejdå till Alice, mamma och papa. Sedan gick jag ut i hallen, tog på mig skon och gick sedan ut för att vänta på Louis. Väntan blev inte lång, efter kanske två minuter körde en bil upp på infarten och ut ur bilen kom Louis. Han kramade om mig och sedan hjälpte han mig in i bilen och tog mina kryckor och la dem i baksätet. Sedan gick han runt bilen, hoppade in vid ratten och körde iväg. Jag hade inte varit i deras lägenhet sedan innan olyckan, vi hade för det mesta varit hemma hos mig eller utomhus. De bodde på fjärde våningen, men som tur var så fanns det en hiss. Jag och Louis gick in i hissen och åkte upp till våning 4. När vi hade gått ur hissen och stängt dörren måste resten av killarna ha hört oss, för bara en sekund efter öppnades dörren och fyra glada killar stack ut sina huvuden. Jag kramade om dem alla och gav Harry en kyss. Sedan gick vi in i lägenheten.
- ”Louis, what is Eleanor doing today? Can’t you invite her? I would really like to meet her.”
- “Yeah sure, I’ll call her.” Svarade Louis och gick iväg för att ringa.
Han kom tillbaka några minuter senare och sa att Eleanor gärna kom över. Hon skulle bara fixa lite saker först.

 

Trekvart senare ringde det på dörren och Louis gick för att öppna. Jag hörde ett kyssljud och sedan kom de in i vardagsrummet. Hon var så söt, och de var verkligen ett gulligt par. De båda log mot varandra och sedan gick Eleanor för att krama om killarna. Sist kom hon till mig.
- ”Hi, you must be Frida! I’m Eleanor. I have heard so much about you. It’s so nice to finally meet you.”
- “Hey! Yes I am. I have heard so much about you too! Yes it really is.”
Hon satte sig bredvid mig i soffan och vi började snacka, jag kände på mig redan nu att jag och Eleanor skulle bli riktigt bra vänner. När vi hade snackat ett tag sa Harry.
- ”So, we want to ask you girls something.”
- ”Okay, go ahead, ask us.” Svarade jag.
- “We are going away on a tour in a week, and we were wondering if you would like to come with us. I know it might be a bit difficult for you Frida with your foot. But I really can´t be without you for so long.”
- “How long is the tour?”
- “Six weeks. So we will be back in time when you start school again.”
- “I would really like to come with you guys. But I have to talk to my parents first.” Svarade jag.
- “I don´t know if I can come, I have a lot of work to do.” Svarade Eleanor.
Vi alla tittade ledsamt på henne.
- “Please can´t you at least take like two weeks off? I can´t be without you for six weeks.” Sa Louis och gick för att krama om Eleanor.
- “I’ll see what I can do. I’ll try my best.”
- “Yaaay!” Svarade Louis och kysste henne på läpparna.
- ”So guys, what countries are you going to?” Frågade jag dem.
- “We are going to Germany, Poland, Ukraine, Spain, France, Italy, Sweden, and then some places in the US.” Svarade Liam.
- “OMG, are you going to Sweden? And the US?” Sa jag glatt. “I have never been to the US.”
- “Yees, well let´s hope you can come with us then.” Sa Niall och log mot mig.
Vi fortsatte prata lite om turnén och vi bestämde att jag skulle dra hem för att snacka med mina föräldrar. Jag sa hejdå till killarna och Eleanor. Jag fick även Eleanors nummer. Sedan skjutsade Louis hem mig igen.

 

- ”Mom? Dad? Are you home? I need to talk to you about something.” Sa jag när jag kom inhoppandes i hallen.
- “Vi är i vardagsrummet älskling” Ropade mamma till mig. Jag hoppade in och satte mig i soffan bredvid dem.
- ”Hur är det med benet?”
- ”Det är bra, men det är ju lite jobbigt att hoppa runt på kryckor hela tiden.”
- ”Jag förstår det.”
- ”Hellooo, English please.” Sa pappa. Jag och mamma skrattade.
- ”So what did you want to talk about sweetheart?”
- ”Well, the boys are going on tour soon, in a week actually. And they were wondering if me and Eleanor, who is Louis girlfriend by the way, they asked if we wanted to go with them on the tour. Can I? Please?”
- “Oh… I don’t know. You shouldn’t be out traveling with your leg. For how long will they be gone?”
- “Six weeks. I can handle it with my leg. They will take care of me. Please?”
- “I don’t know. We have to think about it.”
- “Oh, okey. I’ll go to bed, see you tomorrow. Good night.”
- “Good night honey” Jag hoppade upp för trapporna och gjorde iordning mig. Jag la mig i sängen och tog fram mobilen. ”I have talked to my parents, they said that they would think about it. But it seems like they won’t let me go because of my leg L Good night beautiful! xx Frida.” Skrev jag in och skickade till Harry. Snabbt fick jag ett svar, ”Oh, no! They have to let you go. I can’t be without you again for so long. Wait I just got an idea. Can you give me your parents number? xx Harry” Undra vad han hade för idé. Jag skrev in mammas mobilnummer och sedan la jag undan mobilen och somnade.


Vad tror ni Harry har för idé? Kommentera! :)

My perfect life! - Kapitel 30

Tidigare:
- ”Hur mår du gumman?”
- ”Jag mår sådär, jag känner mig trött och huvudet dunkar. Men allt jag vill är att få komma hem till min egna säng. Jag hatar sjukhussängar.”
- ”Gumman då, jag förstår dig. De ska bara ta några prover på dig om en kvart och sedan får du åka hem.”
- ”Harry, don’t you have to be in the studio today?” Frågade jag.
- “Ehm, we called Paul our manager and told what had happened, so he gave us the day of. I want to be with you.”
- “Aaw, that’s so sweet.” Sa jag och pussade honom på kinden.


1 timme senare satt jag i bilen bredvid Harry och Alice på väg hem. Jag mådde verkligen inte bra, men det skulle vara skönt att få komma hem. Men det jobbiga var att jag skulle behöva hoppa runt på kryckor i 6 veckor. Jag skulle inte kunna bada i poolen varje dag. Men jaja, jag skulle fortfarande ha en grym sommar, eftersom att jag hade ju Harry. När vi kom hem gav Harry mig mina kryckor och jag hoppade in i huset. Sedan när jag skulle upp för trapporna till mitt rum fick Harry ta kryckorna igen för det gick verkligen inte att hoppa upp med dem för trappan. Väl inne i mitt rum slängde jag mig utmattat på sängen.
- ”Babe, could you get me some water?” Frågade jag Harry
- ”Of course sweetie. Do you want something to eat?”
- “Naah, not right now. Thank you Harry.”
Harry gick ut ur mitt rum och jag tog upp mobilen för att se om något hade hänt på facebook. Jag hade fått meddelanden från Sara, Mia och Lisa där de frågade hur jag hade det här i London. Jag ville inte oroa dem i onödan så jag berättade ingenting om mitt sjukhusbesök. Jag orkade inte göra det nu i alla fall, så jag sa att allting var hur bra som helst. Det var ju näst intill sant. Allt hade varit hur bra som helst om det inte vore för det jävla gipset på min fot och mitt dunkandes huvud. Harry kom tillbaka med ett stort glas vatten till mig och själv åt han på en smörgås. Jag tackade för vattnet och klunkade i mig allt direkt. Sedan la jag mig ner i sängen för att vila, jag var riktigt trött. Harry la sig bredvid mig för även han var trött. Jag somnade snabbt i hans famn.

 

Louis perspektiv:

När Frida hade fått åka hem från sjukhuset åkte jag hem. Jag slängde mig i soffan och somnade. Jag kan ju inte precis säga att jag sov så gott i stolen på sjukhuset, men i alla fall bättre än Harry. När jag vaknade upp en timme senare såg jag att jag hade fått ett sms från Eleanor där hon frågade om jag hade lust att ses. Självklart ville jag det, så jag smsade henne och skrev att hon kunde komma hit när hon ville. Jag gick in i köket för att ta en macka, och precis när jag hade ätit upp den plingade det på dörren. Där utanför stod min älskade Eleanor. Vi hade inte hunnit ses så mycket på sista tiden för hon hade haft mycket med sitt jobb och jag hade haft mycket med mitt. Jag berättade för henne allt vad som hade hänt med Frida. Först blev hon riktigt rädd, men sen när hon fick höra att Frida var hemma igen nu blev hon lite lugnare.
- ”I would really like to meet her sometime.” Sa Eleanor.
- “Yeah, I am sure you would love her. You two will be great friends I think. Maybe you can meet her when she is feeling better.”
- “Yes, I would love that.”
Vi fortsatte prata om allt möjligt och sedan tittade vi på en film och bara myste. Jag fick ett sms av Harry där det stod att han skulle stanna hos Frida över natten. Så gullig han var som inte ville lämna hennes sida tänkte jag. När filmen var slut kom Zayn, Liam och Niall och plingade på. De hade varit ute på stan och kollat runt lite. Vi fixade middag och bara åt och hade trevligt. Jag frågade Eleanor om hon ville stanna över natten, men tyvärr kunde hon inte för hon skulle jobba tidigt imorgon. Jag gick med henne till hallen och kysste henne hejdå. Sedan gick jag tillbaka in till killarna och vi spelade lite tv-spel.

 

Harrys perspektiv:

När jag vaknade igen sov fortfarande Frida. Jag tog upp mobilen för att ha någonting att göra tills hon vaknade. Jag gick in på twitter och svarade lite fans och följde även några. Sedan vaknade Frida, jag pussade henne lätt på kinden.
- ”How are you feeling babe?”
- ”Better, but still like shit.”
- “Are you hungry? I think your parents have made dinner now, I can smell it in the air.”
- “Yeah, I am kind of hungry actually. Let´s go down to them.”
Jag gav Frida hennes kryckor och sedan började vi gå ner mot köket.
- ”Hello sweeties! How are you feeling Frida?” Sa Anna när vi kom in i köket.
- ”Better thanks. Is it dinner now? I am hungry!”
- ”Yes, the dinner is ready in two minutes. Harry are you eating with us?”
- “Yeah if it´s okay?”
- “Of course it is. Please sit down.”
Nu kom även Alice in i köket och hon gick för att försiktigt krama om Frida. Vi satte oss vid bordet och Anna ställde fram maten.

 

Efter maten gick jag, Frida och Alice till vardagsrummet för att kolla på film. Vi såg på någon svensk barnfilm och jag fattade inte så mycket. Men det var mysigt ändå. Frida somnade i min famn och Alice somnade mot Fridas axel. Så här satt jag själv och kollade på en svensk film och fattade ingenting. Men jag orkade inte byta film så jag fortsatte kolla ändå. När den var slut väckte jag försiktigt Frida och vi gick upp till hennes rum för att sova. Jag bar med mig Alice i famnen och la henne i sin säng. Frida hoppade på kryckorna in till badrummet och stängde dörren. Jag gick in till hennes rum för att vänta på att hon skulle bli klar. När hon kom tillbaka kysste jag henne lätt på munnen och sedan gick jag till badrummet för att borsta tänderna. När jag kom tillbaka satt Frida på sängen och försökte ta av sig byxorna. Hon såg riktigt smidig ut… eller inte. Så jag fick hjälpa henne. Vi la oss ner i sängen och båda Frida somnade nästan direkt, vilket jag kunde förstå. Hon hade ju fått en kraftig hjärnskakning så det var inte så konstigt om hon sov mycket de kommande dagarna hade läkaren sagt. Jag pussade henne lätt på kinden och sedan blundade jag och somnade.


Här har ni nästa kapitel, hoppas ni gillar det! KOMMENTERA! :D

My perfect life! - Kapitel 29

Tidigare:

Vi satt i väntrummet en timme och väntade på att få något besked. Äntligen kom en läkare och ville prata ostört med Anna och Thomas. Rädslan steg inom mig. Tänk om läkaren var här för att berätta något dåligt. Jag klarar inte av det här. Efter några minuter kom Anna och Thomas tillbaka. De vände sig om mot mig och sa…



- ”She is still unconscious, and the doctor said that she has gotten a big concussion and a broken foot. But she will hopefully be okay. She has to stay for the night, so I think we should go home and try to get some sleep.”
- “No, I don´t want to leave Frida! I will stay right here until she wakes up.”
- “Harry, you need to go home and rest. This environment will just make you more worried.” Sa Anna.
Men jag brydde mig inte ett dugg om vad hon sa, jag tänkte stanna här och finnas vid Fridas sida när hon vaknade upp. Louis erbjöd sig att stanna hos mig vilket jag var väldigt tacksam över, jag skulle inte klara av att sitta här ute själv hela natten. Men först fick Louis köra hem de andra eftersom att han var den enda med körkort. Anna, Thomas och killarna sa hejdå till mig och sedan gick de mot utgången. Jag gick till receptionen för att fråga om jag kunde få gå in i Fridas rum. Men de sa nej, för de skulle precis gipsa hennes fot. Så jag fick snällt sätta mig ner igen och bara vänta. Efter en halvtimme kom Louis tillbaka med varsin smörgås och kaffe. Men jag kände inte alls för att äta just nu så han ställde bara maten bredvid mig. Vi satt för det mesta tysta och Louis smsade någon, jag tror det var Eleanor. Frida hade inte träffat Eleanor ännu, men jag var helt säker på att de skulle kunna bli riktigt goda vänner, om nu förstås Frida kunde ta och vakna upp. När vi hade suttit på sjukhuset i ungefär tre timmar började jag bli lite orolig eftersom att ingen läkare hade uppdaterat oss på hur läget var. Så jag gick till receptionen för att fråga om jag kunde få prata med en läkare. Hon sa att han skulle komma till mig om 10 minuter, så jag gick tillbaka och satte mig. En halvtimme senare kom äntligen läkaren. Han sa att Fridas fot var nu gipsat och läget var under kontroll. Hon skulle kunna vakna upp när som helst nu. Jag frågade om vi fick gå in till hennes rum. Först var han lite osäker, men sedan tillät han oss gå in om vi var tysta. Han visade oss till Fridas rum och jag gick in först genom dörren. När jag såg Frida började jag gråta igen. Där låg min fina flickvän i en sjukhussäng med slangar fästa till kroppen och maskiner. Jag gick fram och tog tag i hennes hand.
- ”Hey babe! If you can hear me, please squeeze my hand. You have to come back to me! I can´t live without you. You are my everything. Please Frida, open up those beautiful eyes.”
Jag fick ingen reaction från Frida, men jag fortsatte prata ändå.
- ”I love you so much! You are my better half, you have to wake up. Otherwise my heart will break into thousands of pieces. Please?”
Fortfarande ingen reaktion, jag böjde ner huvudet och pussade henne försiktigt på kinden. Louis kom bakom mig och tog sin hand på min axel.
- ”She is going to be okay. We just have to sit here and wait until she wakes up. Maybe we should try to get some sleep.” 
Han drog fram en stol till mig så att jag kunde sitta nära Frida men samtidigt i alla fall försöka sova. Louis själv satte sig i en stol på andra sidan om Frida. Han blundade och somnade snabbt. Men hur mycket jag än försökte så kunde jag inte sova. Så fort jag blundade spelades Fridas ramling upp om och om igen i mitt huvud. Efter ett tag gav jag upp och bara satt och stirrade på Frida.

 

När klockan började närma sig halv 8 på morgonen vaknade Louis. Frida hade fortfarande inte vaknat. En sjuksköterska kom in för att titta till Frida. Hon konstaterade att ingenting hade ändrats sedan igår kväll. Läget var fortfarande stabilt och Frida borde faktiskt vakna ganska snart nu. Hon gick ut igen och jag och Louis började prata lite tyst.
- ”Have you slept anything at all?” Frågade Louis mig.
- ”No, I couldn’t. I tried, but gave up after an hour.”
- “Oh, okay! I can see that. You look really tired. You have been awake for like 24 hours now. You have to sleep.”
- “I can´t until I know that Frida is okay. I just can’t.”
- “I understand, I would feel the same way if it was Eleanor who laid here. I will go and get us some coffee. I’ll be right back.”
När Louis hade gått ut kände jag hur Fridas hand rörde på sig. Jag kollade mot Frida och såg att hennes ögon långsamt öppnades. Mitt hjärta började dunka snabbare och jag sken upp i världens leende.
- ”Ha… Harr.. Harry…. I… need… wa… water.” Sa Frida med en hes röst.
Jag gav henne snabbt glaset som stod på bordet bredvid sängen. Hon drack långsamt och jag log med världens största leende mot henne. Hon var äntligen vaken, min underbara flickvän.
- ”Where am I?” Frågade hon mig förvirrat och kollade runt i rummet.
- ”You are at a hospital. Don´t you remember what happened yesterday?”
- “What?! No… What happened? The last thing I remember was seeing your face.”
- “Well, I came home to you. And you were on the backside. When you saw me you ran against me and fell on the stone bricks, you broke your foot and your head bumped into the stone bricks and yeah, then you were unconscious.”
- “Oh my god. So that´s why my head hurts like hell. For how long was I unconscious?”
- “Almost twelve hours. Frida, you have no idea of how worried I have been. I sat here the whole night long just wishing that you would wake up. I am so glad that you are okay now.”
- “Have you been up all night? You look really tired. Come here and lay down in my bed.”
Jag la mig försiktigt bredvid Frida i sängen och våra läppar möttes i en kyss.
- ”I was so worried that I wouldn’t get to kiss you ever again. Never leave me again like that! Promise me that.”
- “Aww, Harry you are so cute. I promise. I love you!”
- “I love you too.”
Nu öppnades dörren och in kom Louis.
- “Frida, you are awake! Woho!”
- “Heey Louis!”
Louis gav Frida en försiktig kram och sedan satte han sig på sin stol bredvid sängen. De började prata lite och jag försökte hänga med i konversationen, men mina ögonlock blev tyngre och tyngre och tillslut somnade jag.

 

Fridas perspektiv:

När jag vaknade upp dunkade mitt huvud som bara den. Jag hade ingen aning om vart jag var, men när jag såg Harry lugnade jag ner mig lite. Han förklarade vad som hade hänt och allt jag kunde tänka var: hur kunde jag vara så klantig? Nu låg Harry bredvid mig och sov sött. Han hade ju trots allt varit vaken hela natten, så jag var glad att han äntligen kunde andas ut och sova lite, det behövde han. En sjuksköterska kom in och tittade till mig. Hon sa även att de skulle göra några prover och sen skulle jag nog kunna åka hem. För man blir lättare frisk om man kommer bort från sjukhus miljön. När sjuksköterskan hade gått somnade även jag. Louis satt kvar och vakade över mig och Harry.

 

När jag vaknade igen såg jag mamma och pappas ansikten. Det var så skönt att se dem igen. Jag vände mig mot Louis och där såg jag även Alice.
- ”Alice min älskling! Kom hit! Ge mig en kram.”
Alice gjorde som jag sa och hoppade upp i min säng. Hon la sig i min famn och jag kramade om henne hårt. Med både Harry och Alice i sängen blev det lite trångt, men det gjorde inget, jag ville ha dem båda nära. Harry vaknade till och pussade mig lätt på kinden. Sedan frågade mamma:
- ”Hur mår du gumman?”
- ”Jag mår sådär, jag känner mig trött och huvudet dunkar. Men allt jag vill är att få komma hem till min egna säng. Jag hatar sjukhussängar.”
- ”Gumman då, jag förstår dig. De ska bara ta några prover på dig om en kvart och sedan får du åka hem.”
- ”Harry, don’t you have to be in the studio today?” Frågade jag.
- “Ehm, we called Paul our manager and told what had happened, so he gave us the day of. I want to be with you.”
- “Aaw, that’s so sweet.” Sa jag och pussade honom på kinden.

Lyckades inte få 5 kommentarer igår, så därför fick ni nästa kapitel nu istället. ;)

My perfect life! - Kapitel 28

Tidigare: Jag gick upp och la mig i solstolen igen och vakade över Alice som fortfarande plaskade runt i poolen. Sedan höde jag ännu mera röster och en lät som Harry. Jag kollade på klockan och såg att den bara var fyra. Konsigt, Harry skulle ju inte sluta förrän klockan sex, men aja de kanske fick sluta tidigare. Jag vände huvudet mot dörren, och där stog Harry, lika snygg som alltid. Jag blev jätteglad och började springa mot honom. Men jag hann inte så långt innan jag halkade till, vred foten på något konstigt sätt, huvudet dunkade i stenplattorna och sedan blev allt svart.


 

När jag såg Frida blev jag glad, när hon började springa mot mig blev jag ännu gladare, men sedan när hon ramlade fick jag panik.
- ”FRIDAAAAAAAAAAAAA” Skrek jag och sprang fram till henne. ”Come on Frida, wake up! Now!”
Jag försökte på alla möjliga sätt att väcka henne, men ingenting funkade. Paniken steg inom mig och tårarna började rinna ner för min kind.
- ”Alice, go and get your mom and dad now!”
Skräckslagna Alice hoppade snabbt upp ur poolen och sprang genomblöt in i huset. Sedan efter bara några minuter kom hon ut med Anna och Thomas.
- FRIDA! What happned Harrry?” Sa Anna panikartat när hon såg Frida liggandes på stenplattorna.
- ”She… she… she..fell.” Snyftade jag fram.
- ”Thomas call an ambulance now!”
Thomas sprang in i huset för att ringa. Anna kom fram till mig och Frida och försökte även hon få liv i Frida. Men lyckades heller inte. Efter några minuter kom Thomas ut igen och jag såg på honom att han försökte hålla sig lugn men det verkade inte gå så bra. Jag kunde se oron i ögonen. Vi alla var helt skräckslagna, vad skulle hända med Frida? Skulle hon vakna upp igen? Tårarna strömmade ner för mina kinder där jag satt och höll Frida i handen. Jag såg hur Alice stod en bit bort och grät och fattade inte så mycket av vad som hände.
- ”Ehm Thomas, I think your daughter might need a hug and some explaining.” Sa jag och pekade bort mot Alice. Thomas verkade nästan ha glömt bort att Alice fanns, men han gick bort till henne och lyfte upp henne i famnen och började långsamt förklara vad som hade hänt och vad som skulle hända.

 

Efter några minuter kom ambulansen och de började undersöka Frida. De puttade undan mig, så jag stod nu några meter bort och granskade allt. Två ambulanskillar kom in med en bår som de la upp Frida på. Sedan bad de Anna åka med i ambulansen. Vi andra tog bilen direkt efter dem till sjukhuset. När vi kom fram satt Anna ute i väntrummet och grät. Thomas gick fram och kramade om henne. Jag satte mig ner vid dem och bara väntade. Tårarna bara flödade ner längs mina kinder, jag behövde killarna här nu. Så jag fiskade upp mobilen ur fickan och ringde till Louis. Efter endast två signaler hörde jag hans röst.
- ”Hey Harry! What´s up?”
- ”Hey! Can you and the boys please come to the hospital? Frida is hurt. I will explain everything when you get here.”
- “Oh my god! Yes of course, we will be there as soon as possible. Hang in there Harry! See you!” Sa Louis med en rädsla på rösten.
Jag la på och la ner mobilen i fickan. Efter ungefär 10 minuter kom killarna inspringandes genom dörren. De sprang fram till mig och kramade om mig. Jag var fortfarande sjukt orolig och rädd, men det kändes lite tryggare nu när killarna var här. Jag förklarade för dem vad som hade hänt och att Frida fortfarande inte hade vaknat upp.
- ”She is going to be okey Harry!” Sa Niall stöttandes till mig.
- “We don´t know that! What if she never wakes up again?”
- “Don´t think like that. You have to think positive. She will be okey!” Sa nu Louis till mig.
Jag visste att han hade rätt, det bästa var att tänka positivt. Men det var inte så lätt när ens flickvän låg medvetslös i ett sjukhusrum. Vi visste inte om hon var rejält skadad, det var det som oroade mig mest. Alice satt i Louis knä och grät. Hon hade ju precis som jag sett ramlingen, jag förstår att detta måste vara jättejobbigt för en femåring.

 

Vi satt i väntrummet en timme och väntade på att få något besked. Äntligen kom en läkare och ville prata ostört med Anna och Thomas. Rädslan steg inom mig. Tänk om läkaren var här för att berätta något dåligt. Jag klarar inte av det här. Efter några minuter kom Anna och Thomas tillbaka. De vände sig om mot mig och sa…

OMG, vad tror du de säger till Harry? Är det goda eller dåliga nyheter? Jag vet att jag har sagt att jag inte tänker kräva ett antal kommentarer för att lägga upp ett nytt kapitel. Men om jag får 5 kommentarer redan ikväll så får ni nästa kapitel senare ikväll! Annars får ni vänta till imorgon! ;)

My perfect life! - Kapitel 27

Tidigare:
När filmen var slut hade klockan hunnit bli halv tolv och vi killar var rätt så trötta eftersom att vi hade varit tvungna att gå upp ganska tidigt i morse. Jag frågade Frida om hon ville sova över, och det ville hon såklart. Så hon ringde sin mamma för att fråga om hon fick, och det fick hon. Jag och Frida gick in i badrummet och hon fick låna min tandborste. När vi var klara där inne gick vi till mitt rum, klädde av oss allt förutom underkläderna och la oss i sängen. Vi låg och bara myste ett tag och sedan somnade vi.


Fridas perspektiv:

Jag hade saknat att vakna upp bredvid min underbara pojkvän. Det var verkligen härligt att göra det igen. Såklart vaknade jag mycket tidigare än Harry. Idag behövde de inte vara i studion förrän klockan 12. Så jag lät Harry sova vidare. Jag gick upp, klädde på mig kläderna jag hade haft kvällen innan, jag får duscha när jag kommer hem. Sedan gick jag ut till köket och förväntade mig ett tomt kök. Men nej, där satt Niall och Zayn.
- ”Good morning boys!” Sa jag glatt och piggt till dem.
- ”Good morning!” Svarade de inte lika piggt.
- ”Why are you always so alert! Even thoug you don´t sleep much?” Sa Zayn förvånat till mig.
- “Haha, I don´t know. That´s just who I am.”
Jag gjorde iordning en smörgås och satte mig mittemot Niall och pratade lite med dem. Cirka en kvart senare kom resten av killarna upp. Harry kom fram och kramade om mig och kysste mig mjukt på läpparna.
- "Good morning beautiful!"
- "Well good morning to you too handsome! and good morning Liam and Louis too." 
- "Good morning always alert and happy Frida."
- "Haha!" De satte sig vid oss och åt frukost. När alla var klara gick jag hem, för de skulle snart till studion.
- "So when do you guys end work?" 
- "Around six I think." Svarade Harry. "Should I come to you after?" 
- "Yes, do so! Call me when you are on your way! See you." Jag gav honom en kyss och de andra killarna fick varsin kram.

Hemma var det tyst och antingen sov fortfarande hela familjen, eller så var de ute och gjorde någonting. Svaret fick jag när jag kom in till köket. Där låg det en lapp där det stod att de var ute på stan och kollade runt lite, om jag ville hänga med dem kunde jag bara ringa, annars fanns det lunch till mig i kylen. Vädret utomhus var helt underbart, så jag ville jobba på solbrännan ett tag. Jag tog på mig bikini och la mig ute i en solstol med musik i öronen. När jag hade legat där i ungefär en timme behövde jag svalka mig, så jag tog ett litet dopp i poolen och sedan la jag mig för att sola lite till. Jag blev hungrig och gick in för att äta lunch. Sedan la jag mig och solade ännu mera. Det var skönt att bara kunna slappa. Jag hörde röster inifrån huset, och ut på baksidan kom Alice.
- ”Hej Alice! Hade ni kul på stan?”
- ”Japp, jag köpte en ny baddräckt.”
- ”Åh va kul! Sätt på dig den och bada med mig.”
- ”Okej, kommer snart!” Sa Alice och sprang iväg.
Jag satt i solstolen och väntade på henne men väntan blev inte lång, för hon var verkligen snabb. 
- "åh vilken fin badräckt!" Den var rosa med vita blommor på. Alice var verkligen galen i rosa. Jag hjälpte henne att blåsa upp simpuffarna och sedan hoppade vi i vattnet. Vi gick till den lite grundare delen av poolen och jag försökte lära Alice att simma. I början gick det sådär, men sedan gick det bättre och bättre.
- "Bra Alice, du är jätteduktig! Kom ihåg benen också." Ropade jag till henne. 
Om hon övade lite varje dag så skulle hon inom en vecka kunna simma. Jag gick upp och la mig i solstolen igen och vakade över Alice som fortfarande plaskade runt i poolen. Sedan höde jag ännu mera röster och en lät som Harry. Jag kollade på klockan och såg att den bara var fyra. Konsigt, Harry skulle ju inte sluta förrän klockan sex, men aja de kanske fick sluta tidigare. Jag vände huvudet mot dörren, och där stog Harry, lika snygg som alltid. Jag blev jätteglad och började springa mot honom. Men jag hann inte så långt innan jag halkade till, vred foten på något konstigt sätt, huvudet dunkade i stenplattorna och sedan blev allt svart.

 


Ni var duktiga på att kommentera, så därför får ni nästa del nu som jag hade lovat! Tack för de fina kommentarerna, ni gör mig så glad :D Så här har ni lite drama.... :O vad tror ni kommer hända med Frida?

 


My perfect life! - Kapitel 26

Tidigare:
”Thank you for today handsome! It feels so great to live close to you! See you tomorrow. Good night, love you! xx your Frida.” Jag la undan mobilen och släckte lampan, men hann knappt stänga ögonen innan mobile vibrerade. Jag fick ett sms från Harry där det stod ”Thank you too my beautiful girlfriend! And thanks for the t-shirt! Yes, I am so happy that you have finally moved to London! Yes see you tomorrow! Sweet dreams wonderfull! Love you too! xx your Harry” Jag log stort och sedan la jag undan mobilen, sedan somnade jag med ett leende på läpparna.

Jag vaknade som vanligt tidigt men jag kände inte alls igen mig när jag vaknade. Var är jag? Tänkte jag. Jag tittade förvirrat runt i rummet med efter ett tag kom jag på att jag hade flyttat till London igår. Jag sken upp i världens leende och gick för att duscha och klä på mig. Jag satte på mig ett par mjukisshorts och ett pösigt linne. Jag struntade i att sminka mig för tillfället, för idag skulle jag nog antagligen bara vara hemma eller ja tills kvällen i alla fall. Våra saker från Sverige skulle komma idag, så det skulle bli en hel del att packa upp. Jag gick ner till köket och märkte att jag var den enda vaken. Det brukar vara så på mornarna, jag är den morgonpigga i familjen. Jag ville vara lite snäll och göra en god frukost till familjen, så jag började steka pannkakor. Precis när jag var klar kom Alice in i köket.
- ”God morgon min favorit tjej!” Sa jag glatt och lyfte upp henne i famnen.
- ”God morgon Frida!”
Jag tittade ut genom fönstret och såg att det var riktigt fint väder ute, så vi kunde nog sitta ute och äta frukost. Alice hjälpte mig att bära ut allt till bordet och sedan gick vi för att väcka mamma och pappa. Mamma och pappa blev jätteglada när de såg att jag hade fixat frukost åt alla. Vi satte oss ner vid bordet och njöt av maten och småpratade lite samtidigt. Men mitt i frukosten blev vi avbrutna av att det plingade på dörren. Mamma gick för att öppna och det var flyttbilarna som kom med alla våra saker. Så vi fick helt enkelt avbryta frukosten för att bära in allt i huset. Det tog ungefär en halvtimme att bära in alla kartonger, för vi fick hjälp av några flyttgubbar. Så sedan kunde vi fortsätta frukosten och sedan började vi packa upp alla saker. Sju av kartongerna var mina, så jag tog upp dem på rummet och började packa upp. Alla kläder hängde jag in i garderoben, böckerna ställde jag i bokhyllan och allt annat ställde jag på platser där jag tyckte att de skulle stå. Det tog över två timmar att packa upp allting. När jag var klar gick jag in till Alice rum för att hjälpa henne. Hon hade massor av leksaker som skulle packas upp. Ytterligare en timme senare var vi klara med Alice rum också. Jag gick då ner till köket där mamma och pappa stod och packade upp lite porslin.
- ”Do you need any help?” Frågade jag dem.
- ”Sure sweetheart! Can you take the boxes in the livingroom and pack up the cds and films?”
- “Sure.” Svarade jag och gick in till vardagsrummet.
Där stod det tre kartonger som jag började packa upp. Men de gick rätt så snabbt, så en halvtimme senare var jag klar och helt slut. Jag gick upp till rummet bytte om till bikini, tog min ipod och la mig på en solstol ute på baksidan med One Direction i öronen. Jag låg där och blundade, men inte sov. Plötsligt kände jag en blöt hand på magen. Jag öppnade ögonen och där stod pappa helt blöt. Bredvid honom stod mamma och Alice. Jag tog ut hörlurarna ur öronen och det var tur det, för sedan lyfte pappa upp mig och slängde ner mig i poolen. Sedan hoppade alla i bredvid mig och började stänka vatten på mig. Jag hoppade upp på pappas rygg och försökte putta ner honom under vattnet, men lyckades inte så bra eftersom att han är grymt mycket starkare än mig. Istället gjorde han så att jag ramlade bakåt ner i vattnet. Alice simmade bredvid och skrattade. Då lyfte pappa upp Alice och kastade henne en bit bort i vattnet. Nu var det min tur att skratta.

 

Harrys perspektiv:

När vi var klara i studion tog jag upp mobilen ur fickan för att ringa till Frida, men jag fick inget svar. Så jag smsade henne istället. ”Hey honey! We are done now. Call me when you see this.xx” Sedan åkte vi hem till lägenheten. Klockan var halv 6 och vi alla var hungriga, så vi handlade lite mat på vägen hem. Vi köpte pasta och en tomatsås och lite grönsaker, vi köpte även lite godis och läsk sen till filmkvällen med Frida. När vi kom hem började jag fixa med maten, Liam dukade och resten av killarna vet jag inte riktigt vad de gjorde. Helt plötsligt började det vibrera och låta i fickan, min telefon ringde. Det var Frida.
- ”Heey cutie!” Svarade jag
- ”Hello handsome! Sorry I didn’t answer before, I was swimming with my family.”
- “ Oh, it’s okey! So, are you coming over soon?”
- “Yeah, I am just going to eat dinner. So I will come in like 40 minutes maybe?”
- “Okey, that sounds great! See you soon babe!”
- “Bye bye wonderful!”
Jag la på och sedan fortsatte jag med maten. När den var klar ropade jag på killarna och vi satte oss för att äta. När maten var slut diskade Louis och Niall, Zayn fixade inför filmkvällen genom att lägga upp godiset i skålar, ta fram glas och läsk. Han tog även fram en madrass som han la framför soffan, för det skulle bli lite trångt om alla satt i soffan. Liam sträckte ut sig i hela soffan och jag la mig på madrassen. Vi körde en fifa match och sedan plingade det på dörren. Jag sprang för att öppna och där ute stod vackra Frida.
- ”Hey sweetie!” Sa jag och kramade om henne.
- ”Hello beautiful!” Svarade Frida och vi kysstes.
Vi gick hand i hand in till vardagsrummet, Frida hälsade på killarna och sedan la vi oss på madrassen. Först låg vi bara och pratade lite, sedan kollade vi på en film. Jag låg och höll om Frida och pussade henne på kinden lite då och då. När filmen var slut hade klockan hunnit bli halv tolv och vi killar var rätt så trötta eftersom att vi hade varit tvungna att gå upp ganska tidigt i morse. Jag frågade Frida om hon ville sova över, och det ville hon såklart. Så hon ringde sin mamma för att fråga om hon fick, och det fick hon. Jag och Frida gick in i badrummet och hon fick låna min tandborste. När vi var klara där inne gick vi till mitt rum, klädde av oss allt förutom underkläderna och la oss i sängen. Vi låg och bara myste ett tag och sedan somnade vi.


Vart har mina älskade kommenterare tagit vägen? :O Jaja, ni får ett kapitel ändå ;) I nästa händer det nåt... men jag säger inte vad! Om ni kommenterar flitigt kan ni få det kapitlet redan ikväll! ;)


Tidigare inlägg
RSS 2.0